fredag 29 oktober 2010

www.motionsfloden.se

Hittade en kanonrolig sajt; motionsfloden.se.
Det finns många sätt att se på riksdagsmotionerandet - detta var ett av de roligaste hittills.

Rättssäkra våldtäktsärenden

Igår lyfte Expressen i sin ledare rättsväsendets hantering av sexbrott och kallar den "ett ständigt sorgebarn".
Och jag håller verkligen med.

Jag citerar ur ledaren;
"I fjol visade en EU-studie att bara 13 procent av våldtäktsanmälningarna i Sverige leder till åtal. Varken sjukvård eller polis är skickliga säkrare av nödvändiga bevis. Frågan är om det inte är en utredning av sexbrottsutredningarna vi mest behöver. För om chansen att få en anmälan prövad i domstol är minimal - vilken nytta har vi av en storståtlig sexbrottslagstiftning?"

Sexualbrott i allmänhet och våldtäkt i synnerhet är inte enkla brott att studera. De allra flesta sexualbrott förblir oupptäckta. Den integritetskränkning som våldtäkten innebär gör att många brottsoffer undviker att synliggöra sin utsatthet genom polisanmälan eller vid undersökningar. Därtill läggs de flesta ärenden ned i ett tidigt skede av utredningen, vanligtvis med motiveringen att brott inte kan styrkas. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks.

Brottsoffrets möjlighet att få rättvisa och upprättelse är i mycket stor utsträckning avhängig förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar även möjligheten att skaffa underlag för konkreta förbättringar.

Amnesty kom för några år sedan med en rapport "Fallet nedlagt - Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de Nordiska länderna" där man bl a föreslog att en oberoende granskningskommission skulle inrättas för att systematiskt samla in information om samtliga utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal samt för att analysera och rapportera om skälen härtill och för att bedöma utredningskvaliteten. En idé som jag tog till mig och började driva. Förslaget fick gehör på Folkpartiet liberalernas landsmöte förra hösten och ingår numera i partiets politik. Liberala Kvinnor hade detta som en prioriterad fråga i valrörelsen.

Och här är min riksdagsmotion från förra hösten där jag vill att det ska tillsättas en nationell granskningskommission för att rättssäkra våldtäktsärenden.

söndag 24 oktober 2010

Barnafrid - om Barnkonventionen på FN-dagen

Idag den 24 oktober firar vi FN-dagen för att högtidlighålla FN-stadgan.
Just idag är det 65 år sen den trädde i kraft.

Ansgarskyrkan i Västerås hade därför idag en temagudstjänst om mänskliga rättigheter. Och jag var inbjuden dit för att tala om FN:s konvention om barnets rättigheter; Barnkonventionen. Genom hela gudstjänsten gick en fin tråd av barnperspektiv med "Det gåtfulla folket", barn som på ett personligt sätt tolkade några av artiklarna i konventionen och en predikan om ansvar och att vara uppmärksam på olika värderingsskalor och att inte göra skillnad på människor. När vi värderar hälsa högt - hur ser vi då på dem som inte är friska? När vi värderar kunskap högt - vems röster är det då som inte får komma till tals?

Här kommer mitt anförande om Barnkonventionen - möjligen är detta skrivna något längre än det talade ordet.

Det behövs en rejäl synvända i det svenska samhället.
Hos lärare, föräldrar, grannar, polis, socialsekreterare, politiker, åklagare, domare.
Hos oss alla.
Vi behöver alla vända på perspektiven. Från vuxenperspektiv till barnets.
På riktigt. I alla situationer. Lära oss mer om hur barn fungerar. Agerar. Reagerar.

För de flesta barn är Sverige ett bra land att leva i.
Men inte för alla.
Vi vuxna behöver göra vårt allra, allra yttersta för att stötta de barn som har det svårt. Så att alla barn får en så bra uppväxt som det någonsin går.
Så att barnen får vara barn. Så att vi får barnafrid i Sverige.

För drygt 20 år sedan antog FN Barnkonventionen.
En av de centrala principerna är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Barnets bästa i främsta rummet. Så lätt att säga. Så svårt att göra till verklighet.

Totalt innehåller Barnkonventionen 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen.

Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
• Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
• Artikel 3 är den som säger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
• Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Och då handlar det inte bara om barnets fysiska hälsa. Utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
• Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.Det handlar inte bara om att barnet ska få uttrycka sin åsikt utan också om att vi verkligen ska lyssna på det som sägs, att vi ska respektera barnets åsikt.

Självklart har Barnkonventionen gjort skillnad under dessa 20 år. Stora framsteg har gjorts för barns rättigheter. Men ändå vill jag påstå att kampen för barns rättigheter långt ifrån är slutförd. Inte ens i Sverige, där många barn har det bra.

Jag menar därför att det är dags att göra Barnkonventionen till svensk lag.

Alltför många barn mår psykiskt dåligt. Alltför många barn blir inte lyssnade till. Alltför många barn sviks av samhället, av oss vuxna, när de behöver oss som allra bäst.

Stat, kommun och landsting ska inte ta över föräldraansvaret. Men när föräldrarna av olika anledningar inte klarar att ta sitt ansvar. När föräldrarna behöver professionellt stöd för att stötta sitt barn. Eller när en förälder eller annan vuxen utövar sin vuxenmakt på sätt så att barnet far illa. Då måste vi ha ett system som helhjärtat tar barnets perspektiv. I tid.
Samhället måste säkerställa barnets rätt till skydd, stöd och säkerhet.

Barnafrid handlar inte bara om de mest utsatta barnen. Det handlar också om att skapa ett samhälle som är bra för alla barn. Där barnen får utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar.
Där barn får vara barn.

Här har förskola och skola en viktig roll. Barn och ungdomar är olika, därför måste skolan välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Det barn som behöver extra hjälp ska få det. Och det barn som kan spänna sin båge högre högre ska ges möjlighet att göra det. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras.

Barn som mår bra blir kloka vuxna.
Ett samhälle där barnen har det bra, är ett gott samhälle.

Vi talar ofta om Barnkonventionen - men att alltför få har verkligen läst den. Och ännu färre har förstått den.

Sverige var ett av de första länderna att skriva under FN:s konvention om barnets rättigheter. Det skedde år 1990 och då gjordes bedömningen att det inte behövdes några lagändringar för att uppfylla konventionens krav.

Så stora brister påtalades dock under åren som följde att en utredning tillsattes 1996 för att se över hur svensk lagstiftning och praxis förhöll sig till konventionen. Utredningen kom fram till att om Barnkonventionen skulle förverkligas så behövde svenska lagar successivt anpassas till konventionen.

Efter snart 20 år vet vi att Barnkonventionen fortfarande inte fått fullt genomslag. Gång på gång uppdagas brister i lagstiftningen.
* Det handlar exempelvis om att barn inte har rätt till vård om en av föräldrarna motsätter sig det.
* Och att gömda flyktingbarn inte är garanterade skolgång.
* Barnperspektivet får ge vika i asylärenden med hänvisning till att utlänningslagen väger tyngre än Barnkonventionen.
* Och under förra hösten låg det ett lagförslag på riksdagens bord som i sin utformning stred mot Barnkonventionen. En ny lagtext som bl a inte tog hänsyn till barns rättighet att inte hållas åtskilt från sina föräldrar och som heller inte tog hänsyn till att ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas positivt, snabbt och humant. Ett lagförslag som det krävdes åtskilligt arbete för att ändra på. I den lag om försörjningskrav vid anhöriginvandring som slutligen klubbades i våras fanns barnperspektivet dock med. Försörjningskrav inte ska kunna splittra barnfamiljer!

Sverige är ett bra land att leva i för många barn - men inte för alla.
FN:s barnrättskommitté har genom åren gett Sverige kritik för brister i efterlevnaden av Barnkonventionen. En anmärkning handlar om de stora skillnaderna i kommunernas stöd till barn i utsatta situationer. Förra året kom ett färskt exempel på detta då Socialstyrelsen presenterade en rapport som visar att många kommuner inte uppmärksammar barn som bevittnat våld i familjen och att barnen inte får den hjälp de har rätt till. Få kommuner har en samlad strategi för arbetet med Barnkonventionen. Myndigheter väger inte alltid in barnens bästa i beslut som rör dem. Många gånger får barn inte göra sina röster hörda.

Anpassningen av svenska lagar och praxis till Barnkonventionen tar för lång tid.
När nationell rätt står i konflikt med Barnkonventionen så är det svensk lag som gäller.
Jag menar att det borde vara Barnkonventionen som väger tyngst. Det behövs en starkare ställning för Barnkonventionen. Inte enbart i högtidstalen utan i den dagliga verkligheten. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att Barnkonventionen antas som svensk lag. Barnombudsmannen, Unicef och Rädda Barnen vill också ta detta steg.

Om Barnkonventionen gällde som lag skulle vi inte behöva invänta lagförslag om att även gömda flyktingbarn ska få gå i skola i Sverige. Barn skulle säkerligen få komma till tals i högre utsträckning än idag vid vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten och i asylprocesser. Större krav skulle då ställas på att beslutsfattare, myndigheter och domstolar har kompetens om barns behov och rättigheter. Barnkonventionen skulle också kunna åberopas i domstol.

FN:s konvention för barnets rättigheter är ett fantastiskt dokument.
Men vi har en bit kvar innan vi kan säga att vi uppfyller alla de goda intentionerna i konventionen.

"Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land."
Varför slår denna sång om det gåtfulla folket an så många strängar i så många av oss vuxna?
Kanske är det så att den kallar fram minnen och känslor som vi puttat långt bort i vårt vuxna medvetande?
Kanske gör orden i sången att vi förflyttas till det där landet som för inte så fasligt länge sedan, nästan alldeles nyss, inte alls var så främmande för oss.
För visst var vi en gång, alldeles nyss, den där flickan som gjorde en ö av 15 kuddar?
Och den där pojken som fann ett nytt Samarkand på sin grind?
Och inte var det egentligen så fasligt länge sedan vi sjöng om kottar?
Och gjorde allt som vi snuddade vid till glass.

Jag vet inte hur ni har det i era gömmor, men jag har kvar några av de fina stenar som jag samlade på. De hjälper mig att minnas.
Och låt oss hålla kvar de där minnena i vår dagliga gärning. Så att vi minns hur det var. Så att vi gör vårt yttersta för att låta barnen vara barn.
Och låt oss hjälpas åt att skapa barnafrid i Sverige.

Ett samhälle som ser till sina allra minsta, sina mest utsatta, det är ett är samhälle som även är bra för oss vuxna, oss starka.
I det gåtfulla folkets främmande land finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.
Det varken vill eller kan vi.
Men låt oss göra även vårt gemensamma land till ett rike med barnafrid.
För ett samhälle där barnen har det bra, det är ett gott samhälle.


Mer om Barnkonventionen som svensk lag:
En av mina riksdagsmotioner finns här.
Debattartikel i Aftonbladet tillsammans med Erik Ullenhag och Solveig Hellquist finns här.
Och en annan debattartikel i VLT.
Ett av mina nyhetsbrev, Berlinerbrev 0912 finns här.
Marianne Åhman
Per Altenberg
Ulf Nilsson
Helena von Schantz
Anne-Marie Ekström
Jan Rejdnell
Gabrielle Peteri
Lars-Nila Lasko
Liberati skriver här och här.
Och här är Folkpartiet liberalernas barnpolitiska program; Se till mig som liten är.

tisdag 19 oktober 2010

Ett eget juridisk ombud för barn i vårdnadstvister

När jag letade efter en annan sak på Barnombudsmannens hemsida såg jag att BO Fredrik Malmberg den 11/10 bloggade om en av mina hjärtefrågor; att barn ska ha ett eget juridiskt ombud vid vårdnadstvister. Han skriver klokt att: "Föräldrar som är i konflikt med varandra har inte alltid förmåga att skilja på sina egna och sitt barns behov." Därför är det så viktigt att barnet har ett eget juridiskt ombud som ser till barnets bästa.

Min förhoppning är att Alliansregeringen ska ta fram ett konkret förslag på lagstiftning som stärker barnens rätt på detta område.

Se även min motion om detta.

lördag 16 oktober 2010

Sko- och stövelrensning

Ni som inte vet hur ångestladdat det är att göra sig av med skor och stövlar kan sluta läsa nu.

Och kära alla ni andra som fortsatte läsa och alltså vet hur det känns.
Idag har jag röjt i garderoben.
Imorgon ska jag ta itu med kläderna.
Men idag har jag arbetat koncentrerat och sammanbitet med att röja bland mina skor.
De är många.
Och en hel del stövlar har jag också.

Dessutom hittade jag bakom några kappor en undangömd skolåda med 5-6 par skor som tillhör min dotter som flyttade hemifrån... Ja inte alls förra veckan utan för några år sen.

Egentligen är jag inte alls intresserad av att slänga eller ge ett enda par till klädinsamlingen. Men nu har det kommit till en gräns när även jag inser att det helt enkelt inte finns plats för alla i vår (alldeles för lilla) klädkammare. Särskilt inte som jag sannorlikt kommer att införhandla ytterligare ett par eller två. Någon gång i framtiden.

Nu har jag efter vånda och moget övervägande (och efter att ha konfererat med dottern per telefon) beslutat mig för att följande lämnar hemmet imorgon för att på Återbrukets klädinsamling starta en resa mot okänt mål:

4 par svarta stövlar
1 par beige stövlar
3 par svarta stövletter
4 par sandaler
2 par gymnastikskor
13 par skor i diverse färger (mest svarta, förstås) och med mycket varierande höjd och form på klackarna

3 skor utan makar går direkt i sopsäcken. Man kan undra vart makarna har tagit vägen.

Kolla gärna en av mina absoluta favoritsajter, The Sartorialist. Fokus är visserligen på människor med personlig klädstil men en hel del läckra skor och stövlar skymtar också förbi.

fredag 15 oktober 2010

Framgång för vår Västsahara resolution på ELDR

ELDR Congressen i Helsingfors har fattat en rad mycket bra beslut.
Jag återkommer till dem i en separat blogg längre fram.

Just nu är jag jätteglad över att liberalerna på kongressen ställde sig bakom Folkpartiets resolution om att arbeta för att fiskeavtalet mellan EU och Marocko inte ska förlängas om inte det ockuperade Västsaharas fiskevatten exkluderas ur avtalet. Det är inte förenligt med internationell rätt att en ockupationsmakt drar nytta av ockuperat territorium utan att det faller det ockuperade folket till del.

Här är en av mina riksdagsmotioner om EU:s avtal med Marocko som rör Västsahara.
Och här är en annan motion som handlar om Västsaharas självbestämmande.
Se också min fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om fiskeavtalet.

Och här är mitt tal för resolutionen:

Thank you Madam Chair
Dear fellow-liberals

In 1975 Western Sahara in northern Africa was invaded by Morocco and has been occupied since then.

Moroccos claims to Western Sahara have been rejected by the International Court of Justice.
And the clams are not recognised by the UN.

The fish stocks offshore Western Sahara do not belong to Morocco.
The resources of Western Sahara belongs to its people, the Saharawis.

And according to international law the Saharawi peoples right over its natural resources should be respected.

Never the less the EU-Moroccan Fisheries Agreement of 2006 opened for EU fisheries in West Saharian waters.

Through the EU-Moroccan Fisheries Agreement, the EU gives an unfortunate support to Moroccos unfounded claims over occupied Western Sahara.

And the conditions for respecting international law have not been met, according to the Legal Service of the European Parliament.

In May (2010) Morocco refused the European Parliament permission to visit the territory in order to investigate the implications of cooperation. And Morocco has still not (up to this day in October 2010) presented any evidence to prove that the Saharawi people has been in any way consulted or that the fisheries activities in Western Sahara are to the benefit of the Saharawi people.

Western Sahara should therefore be excluded from the renewed EU-Moroccan Fisheries Agreement.

This is an ethical matter.
A legal matter.
And a political matter.

Let me quote the former UN secretary-general for legal affairs, ambassador Hans Corell on this matter. On a conference on international law in 2008 Mr Corell said, that it is
”…obvious that an agreement…that does not make a distinction between the waters adjacent to Western Sahara and the waters adjacent to the territory of Morocco would violate international law.”

Ambassador Corell also added: ”As a European I feel embarrassed.”

So the Swedish liberals in Folkpartiet now call for all liberals in Europe to speak with one voice in this matter. And that we work together to reject any extension of the EU-Moroccan Fisheries Agreement – as long as Western Sahara is not clearly excluded from the agreement now that it is up for renewal.

And from Folkpartiet liberalerna we ask you to support our resolution.

torsdag 14 oktober 2010

There is something rotten in Skåne

Född och uppvuxen i Malmö. Med många av mina finaste och roligast minnen från barn- och ungdomsåren i Lund, Malmö och Höllviken. Med barn och andra familjemedlemmar som bor i Malmö. Med en del av mitt hjärta för alltid kvar i det underbara landskapet Skåne. Dit jag så gärna återvänder så ofta tillfälle ges.

Likväl. Det är något märkligt där med värderingarna och den utbredda främlingsfientligheten. Något kusligt. Som lurar under ytan mer i Skåne än i de flesta andra delar av vårt land, verkar det som. Och som där mellan varven märks mer än annars. I valresultat. Vid tennisturneringar. Vid skändande av judiska begravningsplatsen. Genom misshandel av en judisk dirigent.

Och som nu när judiska barn från Malmö var på besök i Höllviken och skymfades av lokala ungdomar. "Heil Hitler", "Judesvin" var några av antisemitiska okvädesorden. Ägg lastades. Staket sparkades sönder.

Polis, politiker och andra vuxna ser mycket allvarligt på saken. Ja, det får vi verkligen hoppas. Men är det månne någon tillfällighet att denna typ av yttringar kommer från unga i en kommun där ledande, återvalda politiker under lång tid varit konsekvent mot att ta emot ensamkommande flyktingbarn? Där många av samtalen präglas av "VI och DEM". Där mångfald får ge vika för enfald. Där alla människor inte ses som lika värda - kanske på pappret men inte i det konkreta vardagslivet. Där det är skillnad på folk och folk.

Sydsvenskan skriver flera artiklar om trakasserierna i helgen. Mer information finns också här; EXPO, Trelleborgs Allehanda, Nyheterna24.se, Skånskan.

Sydsvenskan skriver också om att upplysning blir allt viktigare och att lärare och föräldrar behöver ta ett större ansvar för mänskliga rättigheter.

Javisst. Och självklart bättre sent än aldrig. Vi kanske har ett gyllene tillfälle att kraftsamla för att metodiskt och långsiktigt ta itu med den rasism och främlingsfientlighet som nu så tydligt kommit i dagern.

Forum för Levande Historia, är en utmärkt myndighet med uppdrag att hjälpa till och inspirera i detta arbete. De tar fram utbildningsmaterial, utställningar, informationsskrifter mm mm. Och samarbetar med lokala, regionala och nationella aktörer för att stimulera självständigt tänkande och motverka intolerans. Önskvärt hade varit att de fått mer pengar, inte mindre, i sin kommande budget. Önskvärt är också att fler lärare, föräldrar och andra vuxna använder sig av all den information och pedagogiska kunskap som finns på Forum för Levande Historia. Mycket material och information finns på deras hemsida. Och jag är säker på att de välkomnar alla samtal från skolor som vill veta mer om hur de ska resonera och lägga upp pedagogiken kring dessa frågor. Bra information finns också på Svenska kommittén mot antisemitisms (SKMA) hemsida.

Och krafttag behövs sannerligen inte enbart i Skåne.
Rasism och antisemitism sticker tyvärr upp sina fula trynen på fler ställen.

lördag 9 oktober 2010

Hedersrelaterat våld - en fråga för dom andra?

Bland all vacker textilkonst, underbart silverhantverk och design på Röhsska museet i Göteborg så stannade jag idag särskilt länge på utställningen "Hedersrelaterat våld - en fråga för dom andra?"

Spelar etnicitet, kön, religion och sexuell läggning roll?
Hur känns det när den familj, skolklass eller stad man älskar och lever i inte kan acceptera mig för den jag är?
Finns det bara ett sätt som är rätt?

Det är några av de frågor som ställs och gestaltas i utställningen.

Utställningen innehåller konstverk av bland andra Elisabeth Ohlson Wallin, Kajsa Haglund och Christina ”Cho” Nylund. Där Ohlson Wallin gjort de inledande bilderna i utställningen som illustrerar de kännetecken som brukar räknas upp för hedersrelaterat våld;
1. Samhället upprätthåller de patriarkala maktstrukturerna.
2. Kvinnor har en lägre status än män och tillskrivs lägre trovärdighet.
3. Föräldrar ska godkänna valet av partner.
4. Släkten fryser ut den som inte följer "hederkodex".
5. Omgivningen hjälper till att bevaka och kontrollera kvinnliga familjemedlemmar.
6. Familjens "heder" är kopplad till de kvinnliga familjemedlemmarnas sexualitet.
7. Föräldrarna kontrollerar vad barnen har på sig.

Ett konstverk i utställningen som jag tror hade hämtats från Röhsskas samlingar gjorde också starkt intryck på mig: Kristoffer Hoshinos skulptur i åtta delar Tillintetgjord.

I en del av utställningen uppmanades besökare under 18 år att på post-it-lappar skriva ner sina tankar och reflektioner kring skam och heder. Så här hade några av ungdomarna skrivit:
Skam; begränsande, hedersmord, att älska terrorister, misslyckande
Heder; jämställdhet är en hederssak, respekt, kärlek, förstånd

I utställningsprogrammet skriver Museichef Ted Hesselbom och Landshövding Lars Bäckström: "Det finns många föreställningar och fördomar om personer som är utsatta för våld i nära relationer eller som utför våld. Ofta förknippas det med vissa grupper vilket kan leda till diskriminering av vissa människor och osynliggörande av andra. Därför är det viktigt att ständigt ifrågasätta sina egna fördomar och föreställningar."
Så sant, så sant.

Utställningen pågår till 24 oktober - se den om du är i Göteborg och har en möjlighet.

Och för övrigt så är Röhsska museet alltid värt ett besök.

söndag 3 oktober 2010

Röja-riksdags-rummet-blues

Efterdyningar.
Tömde igår mitt arbetsrum på Riksdagen.
Sorgerligt och skönt på samma gång.
Fantastisk utsikt mot Strömmen och Riksdagshuset.
Alltför kort om tid för att hinna sortera ordentligt.
Vet inte riktigt vad jag vill spara.
Så det mesta blev slängt - och ändå åkte en hel del ner i flyttkartonger för senare genomgång hemma.
Otroligt vad mycket man hinner samla på sig under 4 år.
Och så blev jag påmind om hur mycket som ändå har blivit gjort.
Knuffat lite här, diskuterat och argumenterat lite där. Och motionerat om både det ena och det andra.
Artiklar.
Föredrag.
Och en mängd anföranden i Kammaren - mest om skatter men också om annat.
Ska bli kul att om ett tag summera lite mer ordentligt.

Några godbitar ur bokhyllan - för den som känner sig hågad för djupdykning:
* Slopad bolagsskatt - analys och konskevenser.
* Skatter i Sverige; Skattestatistisk årsbok.
* Handledning för fastighetstaxering 2009.
* Riksbankens roll i samhällsekonomin.
* Länstransportplan 2004-2015 för Västmanlands län.
* Åtgärder för människohandel i EU (Riksdagsens utredningstjänst)
* Ett starkare skydd för diskriminering (Regeringens proposition 2007/08:95)
* Regeringens skrivelse; Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.
Alla?
Någon?
Ingen?
Nej, jag trodde väl det. De får gå till återvinning de också.

Men "Promemoria; Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet" - den sparar jag ett tag som ett minne.