fredag 24 december 2010

Nu råder midnatt...

...och det är tyst i huset.
Skönt stilla.
Julefrid.

Och här kommer några verser från en av de vackraste julpsalmerna:

Det är en ros utsprungen
Av Jesse rot och stam.
Av fädren ren besjungen,
Den står i tiden fram,
En blomma skär och blid,
Mitt i den kalla vinter,
I midnatts mörka tid.

Om denna ros allena
Ljöd förr Jesaje ord,
Att född av jungfrun rena
Han frälsa skall vår jord.
Av Herrens nåd och makt
Oss detta under skedde,
Som oss profeten sagt.

Den späda rosen fina,
Som doftar salighet,
I mörkret månde skina,
Besegra dunkelhet.
Sann Gud och mänska sann,
Oss arma mänskor frälsa
Från synd och död han kan.

För den som vill lyssna:
Fecorem - arrangemang Jan Sandström
och
Katarina Fallholm
och
Tommy Körberg med Oslo Gospel Choir

God Jul och innerlig julefrid önskar jag alla bloggläsare.

onsdag 22 december 2010

Isande vackra dagar

Det biter i kinderna.
Och andedräkten genom den uppvirade halsduken isar fast vid läpparna.
Som den gjorde när jag var barn.
Utanför fönstret sitter en nötskrika (tror jag) och mumsar på frusna bär.
Det är vackert.
Det är kallt.
Isande vackra dagar.

Glänsande stjärna sjungs från CD:n.
Och adventsstjärnorna glänser i fönstren.

Julköttbullarna är trillade.
Rödkålen är klar.
De knaperstekta revbensspjällen står i kylen.
Pepparkakor och lussebullar äts i parti och minut.
Ikväll ska julklapparna lackas. Och rimmas - om vi inte pratar bort kvällen istället.

Kylskåpet är rensat en stund från alla scheman och minneslistor och foton och teckningar. Dagens försök till haiku-dikt som kylskåpspoesi är det enda som sitter försynt i ett hörn;

Himmelens blå eld
hör vemod
själens vinterfest

Barnen är hemma.
Det är det bästa.
Just nu gör 2 av 3 julgodis. Leilas Rocky Road är tydligen det hetaste i år.
Snart är det jul.
Friden har redan infunnit sig.

torsdag 9 december 2010

10 december - dagen då FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs i generalförsamlingen den 10 december 1948. 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka. De som röstade blankt var Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Vitryssland.

Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen (jag hade annars för mig att det var Bibeln).

Dessa fri- och rättigheter fyller sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när egennyttan råder, när resurserna är knappa och när det öppna samhället ifrågasätts.

När främlingsfientliga vindar blåser och dess åsikter flyttar in i parlamentariska församlingar, då krävs det mer än någonsin människor överallt i samhället som rakryggat står upp för de mänskliga fri- och rättigheterna. Står upp för att alla människor, var och en av oss, har dessa rättigheter. Alltid.

De mänskliga rättigheterna reglerar förvisso relationen mellan statsmakten och individen. Men det är aldrig ”någon annans bord” när en medmänniskas rättigheter kränks. Ett samhälle med de mänskliga rättigheterna som grund kan bara byggas genom gemensamma insatser. Det måste vi alla ta ansvar för.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ett fantastiskt dokument.
Och nästan ännu mer fantastiskt att det verkligen finns. Att så många av världens stater kunde enas om att erkännandet av det inneboende värdet hos alla människor och av alla människors lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.

30 artiklar.
Läs dem.
Begrunda dem.
Diskutera vad de betyder i olika situationer. I vardagen.
Håll dem levande.
Så blir världen en bättre plats att leva i för oss alla.

MR-Fondens utmärkta bok "Människorätt - grundbok om mänskliga rättigheter" kan beställas här.

Läs mer:
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Amnesty
UNICEF
Forum för levande historia
UNIFEM Sverige

tisdag 30 november 2010

Villa Bonnier

Märklig dag idag.
Avtackningslunch med Riksdagens Talman - Per Westerberg.

Skönt, tycker jag, att själva avtackningen var informell. Inramningen i Villa Bonnier med 3-rätters lunch var däremot ganska högtidlig. Och lite strikt. Inramningen alltså - stämningen var trevlig och otvungen. Trevligt så klart att träffa några av sina tidigare ledamotskollegor - även om vi alla nog hellre skulle setts i ett fortsatt riksdagsarbete - i utskotten och kammaren.

Villa Bonnier i Diplomatstaden byggdes 1927 och är ett stramt hus med en egen, lite sorgsen historia. Architekt var Ragnar Östberg som ju också bl a var mannen bakom Stockholms stadshus. Läste förresten på Wikipedia att Östberg var mannen som myntade begreppet "borgarråd" om kommunalråden i Stockholm. Villa Bonnier donerades i början av 1980-talet till staten för att disponeras av Talmannen vid representation. Idag har även regeringen denna möjlighet.

The Kids are All Right

Har just sett filmen The Kids are All Right.
Precis lagom rolig, stökig, mysig, ledsam, relationsintensiv, familjenostalgisk och icke-radikal för en kall måndagkväll i november. Bra skådespeleri.

Och så kan man ju alltid lyssna på sången med samma titel men som inte alls är med i filmen och som är från en helt annan tid; "The Kids Are Alright" med Pete Townshend och The Who.

Här finns några recensioner. Av filmen, alltså:
Svenska Dagbladet
DN
IMDb
GP
Moviezine

måndag 29 november 2010

Tillgänglighet till den politiska debatten

Alla medborgare har rätt till information och nyheter utifrån sina egna förutsättningar. Detta finns reglerat i såväl svenska lagar som i flera av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna; se till exempel här och här. För att demokratin ska fungera behöver medborgarna vara pålästa och kunniga. Vi behöver kunna göra väl avvägda val baserade på vad vi vet om det svenska samhället och de system som styr vår vardag.

Därför måste den politiska debatten och all samhällsinformation vara tillgänglig för alla. Också för den fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning som av olika anledningar har lässvårigheter och behov av lättläst svenska.

Om detta skriver jag tillsammans med andra som värnar tillgängligheten till den politiska debatten i en artikel i dagens Sydsvenska dagbladet.

tisdag 16 november 2010

Från ord till handling - MR-dagarna

Temat för årets MR-dagar passar mig ypperligt; "Från ord till handling".

Ordets makt är stor. Formulerandet av och uppslutningen i världen kring MR-konventionerna är ovärderligt. Och under gårdagen sa Thomas Hammarberg, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, att det är viktigt att samtalen och diskussionerna om de mänskliga rättigheterna aldrig stannar upp - detta är ett område som ständigt måste hållas aktuellt. Men till syvende och sist är det ändock genomslaget i människors vardag som räknas. När konventioner och nationell lagstiftning finns på plats så är det ute i barnomsorgen, i skolan, i äldrevården, inom sjukvården, inom socialtjänsten som de mänskliga fri- och rättigheterna ska finnas i verkligheten.

Gårdagen ägnade jag åt seminarier som fokuserar på att stärka barn och ungas mänskliga rättigheter. Bland annat genom att göra Barnkonventionen till svensk lag. Och hur barns rättigheter beaktas, eller inte beaktas, i asylprocessen.

Här finns en artikel som jag skrivit om att försörjningskrav vid anhöriginvandring är ett brott mot Barnkonventionen.
Här finns ett nyhetsbrev som jag skrivit om Barnkonventionen som svensk lag. Här finns en artikel om samma ämne som jag skrivit tillsammans med Erik Ullenhag och Solveig Hellquist.
Och här finns en av mina riksdagsmotioner om att göra Barnkonventionen till svensk lag.
Frisinnad Tidskrift har publicerat en artikel som jag skrivit om barnets rätt till respekt och Janusz Korczak, som var en av initiativtagarna till den första barnkonventionen.
Ett par bloggar som jag skrivit om;
Stärkt rättighetsperspektiv genom Barnkonventionen som svensk lag
Barnafrid - på FN-dagen

måndag 15 november 2010

MR-dagarna: Per Anger-priset - för visat civilkurage

På MR-dagarna delades idag Per Anger-priset ut till människorättskämpen Jelena Urlajeva från Uzbekistan. Trots att myndigheterna ständigt trakasserar, griper, hotar och misshandlar henne fortsätter hon outtröttligt att arbeta mot den uzbekiska regimens förtryck. Hon är en av de få människorättskämpar som vågar stanna kvar i landet och rapportera om de missförhållanden som finns där.

Jelena Urjaleva demonstrerade bland annat mot massakern i Andijan 2005 då militären dödade hundratals fredliga demonstranter. Händelsen har fortfarande inte utretts av den uzbekiska regeringen. Läs mer om Jelena Urjalevas arbete i artiklar i SvD och Journalisten.se samt på Forum för levande historias hemsida.

Per Anger-priset är ett internationellt pris som instiftades 2004 av Sveriges regering till minne av diplomaten Per Anger. Varje år delas priset ut till någon som visat stort civilkurage och utfört demokratifrämjande insatser. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att ansvara för Per Anger-priset. Åtta frivilligorganisationer har deltagit i nomineringsarbetet med att välja ut 2010-års pristagare. Jelena Urlajeva var Amnestys kandidat.

torsdag 11 november 2010

Övervakning är säkerhet? Förlorad integritet är trygghet?

Så har då regeringen presenterat sitt förslag till hur EU:s datalagringsdirektiv ska implementeras i Sverige, se artiklar på DN och i SvD.

”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.” skrev Orwell 1948 i sitt då skrämmande framtidsscenario 1984.
Och vad ska vi säga nu? 2010.
Övervakning är säkerhet? Förlorad integritet är trygghet?

I boken 1984 upprätthåller den totalitära staten sin makt genom social kontroll och övervakning. Och övervakningen (faktisk eller upplevd) leder till att människorna anpassar sina tankar och sina beteenden till dem som staten önskar.

Integritet handlar om självkänsla och människovärde.
Och den personliga integriteten förminskas och krymps i takt med att staten ges allt större möjligheter att ta reda på vad vi har för oss.
Jag citerar från Wikipedia:

En stat som saknar eller inte respekterar begreppet integritet gentemot sina medborgare kallas för totalitär, till skillnad från humanistiskt. Människor med högre egen integritet än vad staten kan eller vill erbjuda skydd för, kommer i konflikt med systemet. De som har tillräckligt med civilkurage brukar kämpa för sin rätt till integritet vilket faller inom ramarna för mänskliga rättigheter. Dessa människor kan av totalitära stater stämplas som vanliga kriminella och behandlas därefter. I själva verket handlar det om dissidenter. FN kan blanda sig i om FN:s säkerhetsråd anser att det begås allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.


Datalagringsdirektivet skulle egentligen ha införts senast 15 mars 2009 men är alltså nu på gång i Sverige. Övriga länder som inte har infört direktivet är Grekland, Irland och Österrike. I Belgien pågår lagstiftningsprocessen. I Tyskland och Rumänien har författningsdomstolarna underkänt de lagar som stiftats i enlighet med direktivet. Högsta domstolen i Irland har begärt en förhandsprövning från EU-domstolen i ett mål som berör datalagringsdirektivet.

I Tyskland gjordes en undersökning efter införandet av datalagringsdirektivet som tydligt visar att det leder till självcensur. 11% av de tillfrågade uppgav att de undvikit att använda E-mail, telefon eller mobiltelefon i vissa fall och 52% uppgav att de antagligen inte skulle använda telekommunikation för känsliga ärenden.

Enligt datalagringsdirektivet ska EU:s medlemsländer lagstifta om att operatörer är skyldiga att spara trafikdata om sina kunders kommunikation per telefon eller mejl. Bland annat gäller det information om vem som har haft en viss IP-adress och när, avsändare och mottagare av SMS och E-mail, information om ringda samtal inklusive platsen där samtalet började och där det slutade mm. Informationen lagras tillsammans med namn och adressuppgifter i mellan 6 och 24 månader. Syftet är att uppgifterna ska kunna användas av polisen när man utreder allvarliga brott.

Här är lagrådsremissen.

Och det kommer tyvärr mer. T ex pågår ett EU-projekt som kallas Indect. Projektet går bland annat ut på att koppla ihop olika register och övervakningskameror i realtid. Så att staten kan hålla koll på allt den vet om oss medborgarna och samtidigt följa och övervaka oss när vi rör oss i samhället. På Indects hemsida kan man se hur det skissas på kopplingar till fysisk övervakning – till exempel med modern, datoriserad kameraövervakning som kan identifiera och följa enskilda individer och analysera deras beteende.

STORK är ett annat projekt som handlar om att utveckla teknik för elektroniska ID-handlingar som ska vara gemensamma för hela EU, och där identifikation ska kunna krävas för allt man gör online.
.....................................................................

Här är några bloggar och artiklar om datalagringsdirektivet:
Camilla Lindberg skrev så här och så här och så här i SvD tillsammans med Mathias Sundin.
Mark Klamberg har skrivit flera bloggar; här finns de.
Lars-Erick Forsgren
Per Pettersson
Maria Abrahamsson
Johan Linander
Henrik Alexandersson (HAX)
Anders Mildner på SvD
DN,

Tidigare i år skrev riksdagsledamöterna Johan Linander och Annie Johansson tillsammans med EU-parlamentariker Lena Ek i SvD att de arbetar för att förhindra att direktivet genomförs i Sverige.
Det ser inte så ljust ut.

tisdag 2 november 2010

Rainbow of love

Mitt i höstrusket - både ute, inne och i sinnet - introducerade yngsta sonen bästa feelgood-kicken.
Rainbow of love med Bob Sinclar.

Inte för att låten är så bra kanske, som sonen sa.
Men ihop med musikvideon!
Vem kan deppa?

Mitt bidrag till den svenska basindustrin

Jaha. Så har jag då gjort en grovröjning i hemmakontoret.
Kommer svagt ihåg hur mycket det talades och skrevs om det papperslösa kontoret för ett antal år sen. Jag kan lugna den svenska pappersindustrin med att detta förhållningssätt sannerligen inte gäller mig. Skönt att jag med lugnt samvete kan säga att jag bidrar till den svenska basindustrins fortlevnad. Åtminstone pappers- och massaindustrin.

Mycket av röjandet ger flash-backs.
Och gör att arbetet inte går så snabbt och effektivt som skulle ha behövts. Åtminstone inte om jag ska bli klar innan jul.

Det går att försjunka hur länge som helst i minnen när jag hittar pärmar, mappar och lösa papper som:
* Underlag för försäljningen av Rocklunda
* Rotaryklubbens ungdoms- och studentutbytesverksamhet (från 2005, eller så)
* Min motion till Västerås kommunfullmäktige om att bli försökskommun för skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
* Garantibevis och försäkringspapper gällande min förra cykel - den som blev stulen för 5-6 år sen
* Hyreskontrakt från min fina lägenhet i Rosa Herrgården (som numera är vit)
* Några av barnens klassfoton (Varför ligger de här? Och inte i fotoskåpet?)
* Diverse foldrar om liberalismen
* Utvärderingar av olika mentorprojekt som jag varit med i genom åren
* Diplom (mest barnens) - så för er som iakttagit vår numera laid-back-stil kan jag alltså bevisa hur vansinnigt aktiva vi varit i vår familj en gång i tiden (Hur orkade vi?)
* Försäkringskassans beslut om flerbarnstillägg
* Ett grafiskt blad av Ulrica Hydman Vallien (Nu skäms jag, detta borde verkligen ramas in och sättas upp på någon lämplig vägg)
* Boken om läslust
* Socialtjänstens stöd för våldsutsatta kvinnor
* En valkampanjplan för Folkpartiet Surahammar från mitten av 90-talet
* Några av mina favoritkrönikor av Niklas Ekdal från hans tid på DN

Om vi varit bosatta i ett och samma hus de senaste 15-20 årens så hade jag kunnat förstå denna ansamling av...ja, det mesta. Men med tanke på att jag med jämna mellanrum grips av nu-vore-det-kul-att-bo-på-ett-nytt-ställe-tankar som oftast verkställs, så borde väl åtminstone merparten av allt papper ha sållats bort och slängts i samband med våra flyttröjningar?

fredag 29 oktober 2010

www.motionsfloden.se

Hittade en kanonrolig sajt; motionsfloden.se.
Det finns många sätt att se på riksdagsmotionerandet - detta var ett av de roligaste hittills.

Rättssäkra våldtäktsärenden

Igår lyfte Expressen i sin ledare rättsväsendets hantering av sexbrott och kallar den "ett ständigt sorgebarn".
Och jag håller verkligen med.

Jag citerar ur ledaren;
"I fjol visade en EU-studie att bara 13 procent av våldtäktsanmälningarna i Sverige leder till åtal. Varken sjukvård eller polis är skickliga säkrare av nödvändiga bevis. Frågan är om det inte är en utredning av sexbrottsutredningarna vi mest behöver. För om chansen att få en anmälan prövad i domstol är minimal - vilken nytta har vi av en storståtlig sexbrottslagstiftning?"

Sexualbrott i allmänhet och våldtäkt i synnerhet är inte enkla brott att studera. De allra flesta sexualbrott förblir oupptäckta. Den integritetskränkning som våldtäkten innebär gör att många brottsoffer undviker att synliggöra sin utsatthet genom polisanmälan eller vid undersökningar. Därtill läggs de flesta ärenden ned i ett tidigt skede av utredningen, vanligtvis med motiveringen att brott inte kan styrkas. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks.

Brottsoffrets möjlighet att få rättvisa och upprättelse är i mycket stor utsträckning avhängig förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar även möjligheten att skaffa underlag för konkreta förbättringar.

Amnesty kom för några år sedan med en rapport "Fallet nedlagt - Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de Nordiska länderna" där man bl a föreslog att en oberoende granskningskommission skulle inrättas för att systematiskt samla in information om samtliga utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal samt för att analysera och rapportera om skälen härtill och för att bedöma utredningskvaliteten. En idé som jag tog till mig och började driva. Förslaget fick gehör på Folkpartiet liberalernas landsmöte förra hösten och ingår numera i partiets politik. Liberala Kvinnor hade detta som en prioriterad fråga i valrörelsen.

Och här är min riksdagsmotion från förra hösten där jag vill att det ska tillsättas en nationell granskningskommission för att rättssäkra våldtäktsärenden.

söndag 24 oktober 2010

Barnafrid - om Barnkonventionen på FN-dagen

Idag den 24 oktober firar vi FN-dagen för att högtidlighålla FN-stadgan.
Just idag är det 65 år sen den trädde i kraft.

Ansgarskyrkan i Västerås hade därför idag en temagudstjänst om mänskliga rättigheter. Och jag var inbjuden dit för att tala om FN:s konvention om barnets rättigheter; Barnkonventionen. Genom hela gudstjänsten gick en fin tråd av barnperspektiv med "Det gåtfulla folket", barn som på ett personligt sätt tolkade några av artiklarna i konventionen och en predikan om ansvar och att vara uppmärksam på olika värderingsskalor och att inte göra skillnad på människor. När vi värderar hälsa högt - hur ser vi då på dem som inte är friska? När vi värderar kunskap högt - vems röster är det då som inte får komma till tals?

Här kommer mitt anförande om Barnkonventionen - möjligen är detta skrivna något längre än det talade ordet.

Det behövs en rejäl synvända i det svenska samhället.
Hos lärare, föräldrar, grannar, polis, socialsekreterare, politiker, åklagare, domare.
Hos oss alla.
Vi behöver alla vända på perspektiven. Från vuxenperspektiv till barnets.
På riktigt. I alla situationer. Lära oss mer om hur barn fungerar. Agerar. Reagerar.

För de flesta barn är Sverige ett bra land att leva i.
Men inte för alla.
Vi vuxna behöver göra vårt allra, allra yttersta för att stötta de barn som har det svårt. Så att alla barn får en så bra uppväxt som det någonsin går.
Så att barnen får vara barn. Så att vi får barnafrid i Sverige.

För drygt 20 år sedan antog FN Barnkonventionen.
En av de centrala principerna är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Barnets bästa i främsta rummet. Så lätt att säga. Så svårt att göra till verklighet.

Totalt innehåller Barnkonventionen 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen.

Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
• Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
• Artikel 3 är den som säger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
• Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Och då handlar det inte bara om barnets fysiska hälsa. Utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
• Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.Det handlar inte bara om att barnet ska få uttrycka sin åsikt utan också om att vi verkligen ska lyssna på det som sägs, att vi ska respektera barnets åsikt.

Självklart har Barnkonventionen gjort skillnad under dessa 20 år. Stora framsteg har gjorts för barns rättigheter. Men ändå vill jag påstå att kampen för barns rättigheter långt ifrån är slutförd. Inte ens i Sverige, där många barn har det bra.

Jag menar därför att det är dags att göra Barnkonventionen till svensk lag.

Alltför många barn mår psykiskt dåligt. Alltför många barn blir inte lyssnade till. Alltför många barn sviks av samhället, av oss vuxna, när de behöver oss som allra bäst.

Stat, kommun och landsting ska inte ta över föräldraansvaret. Men när föräldrarna av olika anledningar inte klarar att ta sitt ansvar. När föräldrarna behöver professionellt stöd för att stötta sitt barn. Eller när en förälder eller annan vuxen utövar sin vuxenmakt på sätt så att barnet far illa. Då måste vi ha ett system som helhjärtat tar barnets perspektiv. I tid.
Samhället måste säkerställa barnets rätt till skydd, stöd och säkerhet.

Barnafrid handlar inte bara om de mest utsatta barnen. Det handlar också om att skapa ett samhälle som är bra för alla barn. Där barnen får utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar.
Där barn får vara barn.

Här har förskola och skola en viktig roll. Barn och ungdomar är olika, därför måste skolan välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Det barn som behöver extra hjälp ska få det. Och det barn som kan spänna sin båge högre högre ska ges möjlighet att göra det. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras.

Barn som mår bra blir kloka vuxna.
Ett samhälle där barnen har det bra, är ett gott samhälle.

Vi talar ofta om Barnkonventionen - men att alltför få har verkligen läst den. Och ännu färre har förstått den.

Sverige var ett av de första länderna att skriva under FN:s konvention om barnets rättigheter. Det skedde år 1990 och då gjordes bedömningen att det inte behövdes några lagändringar för att uppfylla konventionens krav.

Så stora brister påtalades dock under åren som följde att en utredning tillsattes 1996 för att se över hur svensk lagstiftning och praxis förhöll sig till konventionen. Utredningen kom fram till att om Barnkonventionen skulle förverkligas så behövde svenska lagar successivt anpassas till konventionen.

Efter snart 20 år vet vi att Barnkonventionen fortfarande inte fått fullt genomslag. Gång på gång uppdagas brister i lagstiftningen.
* Det handlar exempelvis om att barn inte har rätt till vård om en av föräldrarna motsätter sig det.
* Och att gömda flyktingbarn inte är garanterade skolgång.
* Barnperspektivet får ge vika i asylärenden med hänvisning till att utlänningslagen väger tyngre än Barnkonventionen.
* Och under förra hösten låg det ett lagförslag på riksdagens bord som i sin utformning stred mot Barnkonventionen. En ny lagtext som bl a inte tog hänsyn till barns rättighet att inte hållas åtskilt från sina föräldrar och som heller inte tog hänsyn till att ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas positivt, snabbt och humant. Ett lagförslag som det krävdes åtskilligt arbete för att ändra på. I den lag om försörjningskrav vid anhöriginvandring som slutligen klubbades i våras fanns barnperspektivet dock med. Försörjningskrav inte ska kunna splittra barnfamiljer!

Sverige är ett bra land att leva i för många barn - men inte för alla.
FN:s barnrättskommitté har genom åren gett Sverige kritik för brister i efterlevnaden av Barnkonventionen. En anmärkning handlar om de stora skillnaderna i kommunernas stöd till barn i utsatta situationer. Förra året kom ett färskt exempel på detta då Socialstyrelsen presenterade en rapport som visar att många kommuner inte uppmärksammar barn som bevittnat våld i familjen och att barnen inte får den hjälp de har rätt till. Få kommuner har en samlad strategi för arbetet med Barnkonventionen. Myndigheter väger inte alltid in barnens bästa i beslut som rör dem. Många gånger får barn inte göra sina röster hörda.

Anpassningen av svenska lagar och praxis till Barnkonventionen tar för lång tid.
När nationell rätt står i konflikt med Barnkonventionen så är det svensk lag som gäller.
Jag menar att det borde vara Barnkonventionen som väger tyngst. Det behövs en starkare ställning för Barnkonventionen. Inte enbart i högtidstalen utan i den dagliga verkligheten. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att Barnkonventionen antas som svensk lag. Barnombudsmannen, Unicef och Rädda Barnen vill också ta detta steg.

Om Barnkonventionen gällde som lag skulle vi inte behöva invänta lagförslag om att även gömda flyktingbarn ska få gå i skola i Sverige. Barn skulle säkerligen få komma till tals i högre utsträckning än idag vid vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten och i asylprocesser. Större krav skulle då ställas på att beslutsfattare, myndigheter och domstolar har kompetens om barns behov och rättigheter. Barnkonventionen skulle också kunna åberopas i domstol.

FN:s konvention för barnets rättigheter är ett fantastiskt dokument.
Men vi har en bit kvar innan vi kan säga att vi uppfyller alla de goda intentionerna i konventionen.

"Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land."
Varför slår denna sång om det gåtfulla folket an så många strängar i så många av oss vuxna?
Kanske är det så att den kallar fram minnen och känslor som vi puttat långt bort i vårt vuxna medvetande?
Kanske gör orden i sången att vi förflyttas till det där landet som för inte så fasligt länge sedan, nästan alldeles nyss, inte alls var så främmande för oss.
För visst var vi en gång, alldeles nyss, den där flickan som gjorde en ö av 15 kuddar?
Och den där pojken som fann ett nytt Samarkand på sin grind?
Och inte var det egentligen så fasligt länge sedan vi sjöng om kottar?
Och gjorde allt som vi snuddade vid till glass.

Jag vet inte hur ni har det i era gömmor, men jag har kvar några av de fina stenar som jag samlade på. De hjälper mig att minnas.
Och låt oss hålla kvar de där minnena i vår dagliga gärning. Så att vi minns hur det var. Så att vi gör vårt yttersta för att låta barnen vara barn.
Och låt oss hjälpas åt att skapa barnafrid i Sverige.

Ett samhälle som ser till sina allra minsta, sina mest utsatta, det är ett är samhälle som även är bra för oss vuxna, oss starka.
I det gåtfulla folkets främmande land finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.
Det varken vill eller kan vi.
Men låt oss göra även vårt gemensamma land till ett rike med barnafrid.
För ett samhälle där barnen har det bra, det är ett gott samhälle.


Mer om Barnkonventionen som svensk lag:
En av mina riksdagsmotioner finns här.
Debattartikel i Aftonbladet tillsammans med Erik Ullenhag och Solveig Hellquist finns här.
Och en annan debattartikel i VLT.
Ett av mina nyhetsbrev, Berlinerbrev 0912 finns här.
Marianne Åhman
Per Altenberg
Ulf Nilsson
Helena von Schantz
Anne-Marie Ekström
Jan Rejdnell
Gabrielle Peteri
Lars-Nila Lasko
Liberati skriver här och här.
Och här är Folkpartiet liberalernas barnpolitiska program; Se till mig som liten är.

tisdag 19 oktober 2010

Ett eget juridisk ombud för barn i vårdnadstvister

När jag letade efter en annan sak på Barnombudsmannens hemsida såg jag att BO Fredrik Malmberg den 11/10 bloggade om en av mina hjärtefrågor; att barn ska ha ett eget juridiskt ombud vid vårdnadstvister. Han skriver klokt att: "Föräldrar som är i konflikt med varandra har inte alltid förmåga att skilja på sina egna och sitt barns behov." Därför är det så viktigt att barnet har ett eget juridiskt ombud som ser till barnets bästa.

Min förhoppning är att Alliansregeringen ska ta fram ett konkret förslag på lagstiftning som stärker barnens rätt på detta område.

Se även min motion om detta.

lördag 16 oktober 2010

Sko- och stövelrensning

Ni som inte vet hur ångestladdat det är att göra sig av med skor och stövlar kan sluta läsa nu.

Och kära alla ni andra som fortsatte läsa och alltså vet hur det känns.
Idag har jag röjt i garderoben.
Imorgon ska jag ta itu med kläderna.
Men idag har jag arbetat koncentrerat och sammanbitet med att röja bland mina skor.
De är många.
Och en hel del stövlar har jag också.

Dessutom hittade jag bakom några kappor en undangömd skolåda med 5-6 par skor som tillhör min dotter som flyttade hemifrån... Ja inte alls förra veckan utan för några år sen.

Egentligen är jag inte alls intresserad av att slänga eller ge ett enda par till klädinsamlingen. Men nu har det kommit till en gräns när även jag inser att det helt enkelt inte finns plats för alla i vår (alldeles för lilla) klädkammare. Särskilt inte som jag sannorlikt kommer att införhandla ytterligare ett par eller två. Någon gång i framtiden.

Nu har jag efter vånda och moget övervägande (och efter att ha konfererat med dottern per telefon) beslutat mig för att följande lämnar hemmet imorgon för att på Återbrukets klädinsamling starta en resa mot okänt mål:

4 par svarta stövlar
1 par beige stövlar
3 par svarta stövletter
4 par sandaler
2 par gymnastikskor
13 par skor i diverse färger (mest svarta, förstås) och med mycket varierande höjd och form på klackarna

3 skor utan makar går direkt i sopsäcken. Man kan undra vart makarna har tagit vägen.

Kolla gärna en av mina absoluta favoritsajter, The Sartorialist. Fokus är visserligen på människor med personlig klädstil men en hel del läckra skor och stövlar skymtar också förbi.

fredag 15 oktober 2010

Framgång för vår Västsahara resolution på ELDR

ELDR Congressen i Helsingfors har fattat en rad mycket bra beslut.
Jag återkommer till dem i en separat blogg längre fram.

Just nu är jag jätteglad över att liberalerna på kongressen ställde sig bakom Folkpartiets resolution om att arbeta för att fiskeavtalet mellan EU och Marocko inte ska förlängas om inte det ockuperade Västsaharas fiskevatten exkluderas ur avtalet. Det är inte förenligt med internationell rätt att en ockupationsmakt drar nytta av ockuperat territorium utan att det faller det ockuperade folket till del.

Här är en av mina riksdagsmotioner om EU:s avtal med Marocko som rör Västsahara.
Och här är en annan motion som handlar om Västsaharas självbestämmande.
Se också min fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om fiskeavtalet.

Och här är mitt tal för resolutionen:

Thank you Madam Chair
Dear fellow-liberals

In 1975 Western Sahara in northern Africa was invaded by Morocco and has been occupied since then.

Moroccos claims to Western Sahara have been rejected by the International Court of Justice.
And the clams are not recognised by the UN.

The fish stocks offshore Western Sahara do not belong to Morocco.
The resources of Western Sahara belongs to its people, the Saharawis.

And according to international law the Saharawi peoples right over its natural resources should be respected.

Never the less the EU-Moroccan Fisheries Agreement of 2006 opened for EU fisheries in West Saharian waters.

Through the EU-Moroccan Fisheries Agreement, the EU gives an unfortunate support to Moroccos unfounded claims over occupied Western Sahara.

And the conditions for respecting international law have not been met, according to the Legal Service of the European Parliament.

In May (2010) Morocco refused the European Parliament permission to visit the territory in order to investigate the implications of cooperation. And Morocco has still not (up to this day in October 2010) presented any evidence to prove that the Saharawi people has been in any way consulted or that the fisheries activities in Western Sahara are to the benefit of the Saharawi people.

Western Sahara should therefore be excluded from the renewed EU-Moroccan Fisheries Agreement.

This is an ethical matter.
A legal matter.
And a political matter.

Let me quote the former UN secretary-general for legal affairs, ambassador Hans Corell on this matter. On a conference on international law in 2008 Mr Corell said, that it is
”…obvious that an agreement…that does not make a distinction between the waters adjacent to Western Sahara and the waters adjacent to the territory of Morocco would violate international law.”

Ambassador Corell also added: ”As a European I feel embarrassed.”

So the Swedish liberals in Folkpartiet now call for all liberals in Europe to speak with one voice in this matter. And that we work together to reject any extension of the EU-Moroccan Fisheries Agreement – as long as Western Sahara is not clearly excluded from the agreement now that it is up for renewal.

And from Folkpartiet liberalerna we ask you to support our resolution.

torsdag 14 oktober 2010

There is something rotten in Skåne

Född och uppvuxen i Malmö. Med många av mina finaste och roligast minnen från barn- och ungdomsåren i Lund, Malmö och Höllviken. Med barn och andra familjemedlemmar som bor i Malmö. Med en del av mitt hjärta för alltid kvar i det underbara landskapet Skåne. Dit jag så gärna återvänder så ofta tillfälle ges.

Likväl. Det är något märkligt där med värderingarna och den utbredda främlingsfientligheten. Något kusligt. Som lurar under ytan mer i Skåne än i de flesta andra delar av vårt land, verkar det som. Och som där mellan varven märks mer än annars. I valresultat. Vid tennisturneringar. Vid skändande av judiska begravningsplatsen. Genom misshandel av en judisk dirigent.

Och som nu när judiska barn från Malmö var på besök i Höllviken och skymfades av lokala ungdomar. "Heil Hitler", "Judesvin" var några av antisemitiska okvädesorden. Ägg lastades. Staket sparkades sönder.

Polis, politiker och andra vuxna ser mycket allvarligt på saken. Ja, det får vi verkligen hoppas. Men är det månne någon tillfällighet att denna typ av yttringar kommer från unga i en kommun där ledande, återvalda politiker under lång tid varit konsekvent mot att ta emot ensamkommande flyktingbarn? Där många av samtalen präglas av "VI och DEM". Där mångfald får ge vika för enfald. Där alla människor inte ses som lika värda - kanske på pappret men inte i det konkreta vardagslivet. Där det är skillnad på folk och folk.

Sydsvenskan skriver flera artiklar om trakasserierna i helgen. Mer information finns också här; EXPO, Trelleborgs Allehanda, Nyheterna24.se, Skånskan.

Sydsvenskan skriver också om att upplysning blir allt viktigare och att lärare och föräldrar behöver ta ett större ansvar för mänskliga rättigheter.

Javisst. Och självklart bättre sent än aldrig. Vi kanske har ett gyllene tillfälle att kraftsamla för att metodiskt och långsiktigt ta itu med den rasism och främlingsfientlighet som nu så tydligt kommit i dagern.

Forum för Levande Historia, är en utmärkt myndighet med uppdrag att hjälpa till och inspirera i detta arbete. De tar fram utbildningsmaterial, utställningar, informationsskrifter mm mm. Och samarbetar med lokala, regionala och nationella aktörer för att stimulera självständigt tänkande och motverka intolerans. Önskvärt hade varit att de fått mer pengar, inte mindre, i sin kommande budget. Önskvärt är också att fler lärare, föräldrar och andra vuxna använder sig av all den information och pedagogiska kunskap som finns på Forum för Levande Historia. Mycket material och information finns på deras hemsida. Och jag är säker på att de välkomnar alla samtal från skolor som vill veta mer om hur de ska resonera och lägga upp pedagogiken kring dessa frågor. Bra information finns också på Svenska kommittén mot antisemitisms (SKMA) hemsida.

Och krafttag behövs sannerligen inte enbart i Skåne.
Rasism och antisemitism sticker tyvärr upp sina fula trynen på fler ställen.

lördag 9 oktober 2010

Hedersrelaterat våld - en fråga för dom andra?

Bland all vacker textilkonst, underbart silverhantverk och design på Röhsska museet i Göteborg så stannade jag idag särskilt länge på utställningen "Hedersrelaterat våld - en fråga för dom andra?"

Spelar etnicitet, kön, religion och sexuell läggning roll?
Hur känns det när den familj, skolklass eller stad man älskar och lever i inte kan acceptera mig för den jag är?
Finns det bara ett sätt som är rätt?

Det är några av de frågor som ställs och gestaltas i utställningen.

Utställningen innehåller konstverk av bland andra Elisabeth Ohlson Wallin, Kajsa Haglund och Christina ”Cho” Nylund. Där Ohlson Wallin gjort de inledande bilderna i utställningen som illustrerar de kännetecken som brukar räknas upp för hedersrelaterat våld;
1. Samhället upprätthåller de patriarkala maktstrukturerna.
2. Kvinnor har en lägre status än män och tillskrivs lägre trovärdighet.
3. Föräldrar ska godkänna valet av partner.
4. Släkten fryser ut den som inte följer "hederkodex".
5. Omgivningen hjälper till att bevaka och kontrollera kvinnliga familjemedlemmar.
6. Familjens "heder" är kopplad till de kvinnliga familjemedlemmarnas sexualitet.
7. Föräldrarna kontrollerar vad barnen har på sig.

Ett konstverk i utställningen som jag tror hade hämtats från Röhsskas samlingar gjorde också starkt intryck på mig: Kristoffer Hoshinos skulptur i åtta delar Tillintetgjord.

I en del av utställningen uppmanades besökare under 18 år att på post-it-lappar skriva ner sina tankar och reflektioner kring skam och heder. Så här hade några av ungdomarna skrivit:
Skam; begränsande, hedersmord, att älska terrorister, misslyckande
Heder; jämställdhet är en hederssak, respekt, kärlek, förstånd

I utställningsprogrammet skriver Museichef Ted Hesselbom och Landshövding Lars Bäckström: "Det finns många föreställningar och fördomar om personer som är utsatta för våld i nära relationer eller som utför våld. Ofta förknippas det med vissa grupper vilket kan leda till diskriminering av vissa människor och osynliggörande av andra. Därför är det viktigt att ständigt ifrågasätta sina egna fördomar och föreställningar."
Så sant, så sant.

Utställningen pågår till 24 oktober - se den om du är i Göteborg och har en möjlighet.

Och för övrigt så är Röhsska museet alltid värt ett besök.

söndag 3 oktober 2010

Röja-riksdags-rummet-blues

Efterdyningar.
Tömde igår mitt arbetsrum på Riksdagen.
Sorgerligt och skönt på samma gång.
Fantastisk utsikt mot Strömmen och Riksdagshuset.
Alltför kort om tid för att hinna sortera ordentligt.
Vet inte riktigt vad jag vill spara.
Så det mesta blev slängt - och ändå åkte en hel del ner i flyttkartonger för senare genomgång hemma.
Otroligt vad mycket man hinner samla på sig under 4 år.
Och så blev jag påmind om hur mycket som ändå har blivit gjort.
Knuffat lite här, diskuterat och argumenterat lite där. Och motionerat om både det ena och det andra.
Artiklar.
Föredrag.
Och en mängd anföranden i Kammaren - mest om skatter men också om annat.
Ska bli kul att om ett tag summera lite mer ordentligt.

Några godbitar ur bokhyllan - för den som känner sig hågad för djupdykning:
* Slopad bolagsskatt - analys och konskevenser.
* Skatter i Sverige; Skattestatistisk årsbok.
* Handledning för fastighetstaxering 2009.
* Riksbankens roll i samhällsekonomin.
* Länstransportplan 2004-2015 för Västmanlands län.
* Åtgärder för människohandel i EU (Riksdagsens utredningstjänst)
* Ett starkare skydd för diskriminering (Regeringens proposition 2007/08:95)
* Regeringens skrivelse; Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.
Alla?
Någon?
Ingen?
Nej, jag trodde väl det. De får gå till återvinning de också.

Men "Promemoria; Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet" - den sparar jag ett tag som ett minne.

torsdag 23 september 2010

Tack-och-bubbel-i-glasen

Har haft en så fin kväll tillsammans med mitt återvalsteam - och andra som på många olika sätt har stöttat mig både under de senaste fyra åren och nu i valrörelsen.

Ledsamt så klart att inte nå målet. Men ändå innehöll kvällen massor av skratt. Och mindre av tårar. Och så härligt, att även om inte alla hade träffat varandra förut så fanns det inte en besvärad eller tyst sekund. Och jag påmindes så tydligt om att livet innehåller så mycket mycket mer än politik. Vänskap. Konst. Design. Musik. Innerlighet. Nokia må förlåta - men connecting people är som allra bäst live, runt ett köksbord i Västerås.

Tack för alla fina blommor. Tack för böckerna. Tack för chokladen.

Tack alla i återvalsteamet som inte kunde komma ikväll. Ni som är sjuka. Ni som är i USA. Och i Italien. Ni som är på Bokmässan (och ni är många - även om inte alla hade åkt dit tillsammans). Ni som var tvungna att prioritera jobbet. Ni som var på styrelsemöten, ni som passade barnbarn och ni som hade match. Tack inte minst till Jimmy och hans medarbetare i Stadshusrestaurangen för den goda plocke-maten.

Tack alla ni som inte varit med i återvalsteamet men som hört av er med mail, brev, sms, kort, Facebook-meddelanden, blogginlägg, blommor och samtal. Partiledare (tack Jan - dina ord kommer jag att bära med mig), ministrar, Folkpartistiska riksdagskollegor, politiker från olika politiska nivåer från (nästan) alla andra partiet, liberaler i hela landet (och några från andra länder också för den delen), MR-organisationer, handikapporganisationer, invandrarföreningar, idrottsrörelsen, tidigare arbetskamrater och medarbetare. Ja, alla vänliga människor från i stort sätt alla håll och kanter i livets brokiga väv. Er som jag känner och er som jag inte ens visste hade följt min politiska gärning.

Jag brukar nog inte använda överord så ofta, men jag kan inte annat säga än att jag är helt överväldigad. Över all värme, uppskattning och omtanke som jag fått de senaste dygnen. Som betyder oändligt mycket mer än jag tror att någon kan ana. Så trots att jag sagt att jag måste få vara ledsen och besviken ett tag, så är jag just nu här ikväll, istället uppfylld av känslan av att vara lyckligt lottad.

Tack för att ni fått mig att flytta fokus.
Från: det som jag nu inte kommer att uträtta i riksdagen den kommande mandatperioden.
Till: det som jag varit med att påverka de gångna fyra åren. Och att jag varit sann mot mig själv och det jag vill representera.
Det är klart att det är det som i slutändan betyder något.

9 år sedan Dawit Isaak fängslades

Den 23 september 2001 fängslades den svensk-eritrianske journalisten Dawit Isaak.
Fortfarande har ingen rättegång hållits.
Ingen dom har fallit.
Dawit Isaak arresterades för att han använde sin yttrandefrihet och det skrivna ordet för att skildra de demokratiska reformer som en grupp politiker ville genomföra i Eritrea. Reformer som låg i enlighet med konstitutionen men som aldrig tillämpats.
Den eriktrianska regeringen menar att detta var brott mot rikets säkerhet.

Kom gärna till VLT-husets trappa i Västerås kl 12 idag.
Då håller vi en icke-partipolitisk manifestation för yttrandefrihet och för Dawit Isaaks frigivande.

Se även Free-Dawit-sajten.

tisdag 21 september 2010

Tyvärr inget fortsatt riksdagsmandat för mig

Först imorgon fastställs personrösterna i riksdagsvalet.
Men utifrån hittills framräknat resultat bedömer jag det som osannolikt att jag kommer att fortsätta som riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna och för Västmanland. Andra namnet på vår valsedel, Roger Haddad, har kryssat sig förbi.

Självklart är jag ikväll både besviken och ledsen.
För att jag är tävlingsmänniska.
Men allra mest för att jag har ett antal frågor som jag gärna hade fortsatt att driva för att förverkliga i Riksdagen.

Uppenbarligen har livet dock andra saker i beredskap för mig framåt än den politiska banan.

Jag har gratulerat Roger till uppdraget som riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna Västmanland. Ett av de finaste uppdrag som man kan ha - och ett uppdrag som jag under de senaste 4 åren känt mig mycket hedrad att inneha.

Ett innerligt tack till alla i mitt återvalsteam som gjort en fantastisk insats. Jag hoppas att många av er har möjlighet att komma på summerings-bubblet på torsdag. Ni har varit ett ovärderligt stöd på tusen olika sätt.

Jag vill också tacka alla er som kryssat mig i valet. Varje röst och varje kryss värmer.

Jag är stolt över de många reformer som Folkpartiet har genomfört under den gångna mandatperioden. Det har varit en glädje att i Sveriges Riksdag få representera den liberala tanken, Folkpartiet och Västmanland.

måndag 20 september 2010

Hur ska man förklara varför rasisterna kommit in i Riksdagen?

Har haft ett av de svåraste middagssamtalen idag.
Hur förklara för 10-åriga sonen varför rasister kommit in i Riksdagen?
Varför vuxna människor har använt sin dyrbara rösträtt så att rasister nu ska fatta beslut som rör alla oss människor i Sverige?
Hur förklara att inte alla vuxna tror på alla människors lika värde?
Hur förklara att vissa vuxna inte tycker det är bra att vi människor är olika och just därför värdefulla för varandra?

Inte hjälpte det att vi lagt möda på mat och dukning.
Inte hjälpte det, när han startade med att så fint påpeka att jag visst inte var riktigt glad, fast Alliansen vann.

Ett av de svåraste samtalen.
Att säga att även rasister har rätt till sin åsikt.
Men att vi varken måste lyssna på dem eller hålla med dem eller göra som de säger.
Att trollen oftast spricker när de kommer ut i solen.
Men att vi måste hjälpas åt att berätta att trollen har fel - att vi andra vill ha gemenskap med andra som inte är lika oss, hur trist livet hade varit om alla var likadana, tänkte lika, pratade om samma saker, såg lika ut.
Att kanske ändå att inte alla de som röstat på rasisterna själva är rasister?
Och att kanske ändå att alla de som röstat så, inte riktigt förstått vilka åsikter de röstat på?
Att försöka besvara frågan om det väl ändå inte är så att de ska få bestämma över våra lagar.

Stolt över en son som så ung helt självklart förstår att det är en avgrundslik skillnad mellan olika politiska åsikter å ena sidan och skillnad i värderingar å andra sidan. Stolt över de vuxna barnens sorg, ilska och avståndstagande till de värderingar som bildar fundamentet för det nya riksdagspartiet.

Ett svårt middagssamtal.
En tung dag.

Läs mer om:
Humanism
Liberalism
Demokrati
Mångfald
Liberalism
Vidsynt
Emerichfonden - Mot våld - För medmänsklighet
Tolerans
Solidaritet

söndag 19 september 2010

Ett tack till alla liberaler

Så här en stund innan vi vet valresultatet, så vill jag tacka alla fantastiska liberaler som med oförtröttlig energi och gott humör har arbetat tillsammans i valrörelsen.

Tack!

Var och en betyder mer än ni någonsin kan ana.
För att ge varje enskild människa lite mer av frihet och egenmakt.
Och för att göra Sverige lite mera medmänskligt för oss alla.

Tacksam för demokratin

Valdag.
Demokrations högtidsdag.
Jag är innerligt tacksam för att vara född i detta land. I denna tid.
Livet hade kunnat se så oändligt mycket annorlunda ut.
Utan demokrati.
Det brukar sägas att demokratin har sina fel och brister.
Men att alternativen är oändligt mycket sämre.
Just idag på valdagen kan jag just inte komma på några fel och brister.
Är bara glad att vi har den. Och vet att den är värd att försvara och värna. Varje dag. Både här hemma och på andra ställen i världen.


Forum Syd har presenterat 100 resultat för demokratin.
Man blir glad för vart och ett av dem.

fredag 17 september 2010

På vårat kylskåp

Efter alla seriösa bloggar (och då menar jag verkligen inte bara mina egna) den senaste tiden om viktiga politiska spörsmål så tänkte jag att många säkert är intresserade av vad som finns på vårat kylskåp. Så nu ska ni få veta det:

* Ett foto på världens sötaste Stella
* En lapp där yngsta sonen skrivit upp skillnaden mellan substantiv, adjektiv och verb
* Ett vykort från Bilbao (från dottern)
* Ett vykort från Budapest (från äldsta sonen)
* Ett vykort från Warszawa (från dottern, igen, värst vad hon reser)
* Yngsta sonens önskelista (han fyller år i december)
* Tufft kampanjkort från La Camilla (hm, mobilen ser ut att vara avlyssnad)
* En kylskåpsmagnet där det står "kylskåp"

Den som vill veta vad vi har i kylskåpet får vänligen höra av sig.
Eller titta in för att plundra det.

Personvalsspecial i Hujådå

Jag finns idag med med i Hujådås personvalsspecial. Bland frågorna finns förstås en om riksdagsomröstningen i mars om erkännandet av Folkmordet 1915/Seyfo.

Hujådå betyder union och är Assyriska Riksförbundets nyhetssajt.

The War Reporter - Martin Adler

Idag skriver Ann-Christine Kihl i VLT om Martin Adler och den dokumentär om hans liv som har premiär i London ikväll. Filmaren Thomas Nordanstad har gått igenom många hundra timmar av Martin Adlers egna filmer tagna under 15 års arbete bland människor i världens oroshärdar.

Läg gärna pappers-VLT som har ett längre reportage och som också visar flera av Martins gripande och talande foton. Ett av dem, "Krigets barn" har jag på mitt arbetsrum i Riksdagen. Som påminnelse om hur en del barn i världen har det - och om vad som är viktigt att kämpa för.

En trailer på The War Reporter finns här.

torsdag 16 september 2010

Sju bra skäl att rösta på Folkpartiet liberalerna

Här kommer en summering av mitt Berlinerbrev som skickades ut idag. Hela texten finns att läsa på min kampanjsajt www.berliner.nu

Innehåll
· Skolan
· Barnen
· Företagandet som ger arbeten
· Jämställdheten
· De äldre
· Tillgängligheten
· Liberalismen och de mänskliga rättigheterna
· Kryssa gärna Berliner

Sju bra skäl att rösta på Folkpartiet liberalerna
I en tobaksaffär i Kungsör sökte jag under valkampanjandet skydd från regnet en stund. Och fann mig snart samtalandes med ägaren och hans son som ville veta mer om bland annat Folkpartiets småföretagarpolitik. Efter en stund kom jag in på vikten av att rösta. Då såg den äldre mannen mig djupt i ögonen och sa;
"När man som vi kommer från ett land där det inte finns fria val, där åsikter förtrycks och där rösträtten bara är en vision. När man kommer från ett sådant land till Sverige - då går man stolt och glad och röstar. Det finns inget annat."
Då går man stolt och glad och röstar. Ja, det önskar jag att alla röstberättigade gör detta val. Och allra helst förstås på Folkpartiet. Här kommer några goda skäl till det.

1. För skolan
Folkpartiet behövs för en skola med fokus på kunskap, arbetsro och bättre villkor för kunniga lärare. Vi inför tidigare betyg och satsar på att ge stöd så tidigt som möjligt till de elever som behöver det. Och utmaningar till de elever som har behöver extra stimulans.

En väl fungerande skola skapar social rörlighet och öppna nya möjligheter för alla människor - oavsett familjebakgrund eller ekonomisk status. För den unga människa som har fått med sig minst hemifrån, betyder skolan allra mest. En skola med tydliga kunskapsmål liksom en högskola med hög kvalitet är av avgörande betydelse - inte bara för svenska ungdomars framtidschanser, utan också för Sveriges framtid som välfärdsnation.
Sverige ska vara en kunskapsnation i internationell toppklass.
Framtiden börjar i klassrummet.

2. För barnen
För de flesta barn är Sverige ett bra land att leva i. Men inte för alla. Och för mig är det en verklig hjärtefråga att vi vuxna gör vårt allra, allra yttersta för att stötta de barn som har det svårt. Så att alla barn får en så bra uppväxt som det någonsin går. Så att barnen får vara barn.

Alltför många barn mår psykiskt dåligt. Alltför många barn blir inte lyssnade till. Alltför många barn sviks av samhället, av oss vuxna, när de behöver oss som allra bäst. Vi behöver göra FN:s Barnkonvention till svensk lag. Vi behöver barnafrid i Sverige.

3. För företagandet som ger arbeten
Ska det skapas nya jobb behövs det företagare som vill ta risker och företag som växer. I Sverige har regelverken genom årtiondena gjorts allt krångligare och skatterna på företagande har varit höga. En avgörande utmaning för Sverige är ett fortsatt arbete för att lyfta svenskt företagsklimat. Bra villkor för företag att starta, växa och anställa krävs för att jobben ska bli fler och välståndet större.

Det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Arbete ger inte bara försörjning, utan kan också betyda yrkesstolthet, gemenskap och känslan av att göra en insats för andra. Arbete och företagsamhet är också grunden för Sveriges välstånd. En särskild utmaning ligger i att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat genom fler lärlingsplatser.

Med Folkpartiet i regeringen blir det fler lärlingsjobb för unga och fler förbättringar för småföretagen. Det ger fler människor en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Dessutom behöver vi behålla kärnkraften så vi minskar koldioxidutsläppen och får tillgång till billig och klimatsmart energi. Det behöver industrin för att arbetena inte ska försvinna utomlands. Och det behövs för alla mindre företag som på olika sätt levererar varor och tjänster till de större industriföretagen.

4. För jämställdheten
Det liberala jämställdhetsarbetet handlar om att människor ska bedömas som individer - det är en fråga om livschanser och rättvisa. För oss som tror att begåvningen är jämnt fördelad mellan könen innebär det faktum att det främst är män som har makt, pengar och positioner att vi inte tar tillvara all kompetens som finns i samhället.

Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är vår tids stora utmaning för jämställdheten. Oavsett om det är psykiskt eller fysiskt våld, sexuellt våld eller har sin grund i ett hederstänkande, är kampen mot det könsrelaterade våldet den mest akuta jämställdhetsfrågan. Förebyggande insatser, stöd till de utsatta och ökad kunskap behövs för att nå resultat.

Jämställdhet handlar om makt. Makt över pengarna. Makt över sina tankar. Makt över den egna kroppen. Jämställdhet handlar om frihet. Frihet från våld. Frihet från rädsla. Frihet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

5. För de äldre
Det är dags att förändra synen på äldre. Varje människa ska bli bemött utifrån den hon eller han är, och inte utifrån födelseår. Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara äldres kompetens och den som behöver hjälp har rätt till en värdig äldreomsorg. Äldre som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende ska ges tydliga rättigheter. Det ska finnas garantier så att äldre som vill får gå ut varje dag, så att äldre ska kunna välja mat och så att äldre par inte splittras när någon av dem behöver flytta in på ett äldreboende.

6. För tillgängligheten
I Lagen om stöd och service till vissa funktionhindrade, LSS, slås fast att målet ska vara att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva som andra. Men rättspraxis har snävat in tolkningen av lagen. Folkpartiet vill därför förtydliga lagen så att den uttryckligen omfattar arbete, familj och ett jämlikt liv.

Människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar måste få bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är ett mänskligt slöseri att slarva bort kompetens hos människor som handikappas på grund av arbetsmarknadens bristande tillgänglighet. Och så länge skolan inte är tillgänglig för barn med funktionsnedsättning, så länge kan vi inte säga att alla barn har lika tillgång till en likvärdig skola.

Det finns mycket kvar att göra innan samhället är tillgängligt för alla.

7. För liberalismen och de mänskliga rättigheterna
Folkpartiet föddes ur striden för allmän och lika rösträtt och vårt arbete för demokrati och marknadsekonomi segrade i Sverige. Vi har stått upp för individens frihet och varje människas rätt att själv välja vilken gud som hon vill tro på. Och rätten att inte tro alls.

Vår övertygelse om att alla människor förtjänar nya livschanser medförde att vi var en av arkitekterna bakom det svenska välfärdssystemet. På den internationella scenen har liberaler alltid stått upp för demokrati och mänskliga rättigheter och aldrig tjusats av förtryckarideologier. Och vår tro på individen har gjort att vi ständigt har drivit på för reformer som har ökat jämställdheten mellan kvinnor och män.

Ibland sägs det att liberaler har segrat och att liberala partier därför inte skulle behövas. Inget kunde vara mer fel. Liberala svar behövs även på dagens och morgondagens samhällsproblem.

Kryssa gärna Berliner
Mycket har gjorts de senaste fyra åren för att förbättra Sverige, men det finns mycket kvar att göra. Jag vill gärna få förnyat förtroende att fortsätta arbeta med de frågor som är viktiga för Västmanland och för Sverige. Därför ber jag om Din röst och Ditt kryss. Du hittar mig överst på Folkpartiet liberalernas riksdagsvalsedel för Västmanland.

Med förhoppningar om en återvald Allians med många starka folkpartister i riksdag, regering, kommuner och landsting,

Agneta
Riksdagsledamot för Västmanland
agneta.berliner@riksdagen.se
Folkpartiet liberalernas valmanifest 2010

onsdag 15 september 2010

Folkpartiet står upp för Kurdistan

Igår presenterade Fredrik Malm, Gulan Avci och Ismail Kamil 10 krav för Kurdistan.

Grunden är att Folkpartiet ser hela Kurdistan; i Iran, Irak, Turkiet och Syrien. Vi skiljer inte på kurderna beroende av vilken del de bor på.

Det är viktigt att inte tumma på kraven på Turkiet i medlemsskapsförhandlingarna med EU - Köpenhamnskriterierna ska följas till punkt och pricka. Folkpartiet är kritiska till att en del EU länder förespråkar priviligerat partnerskap.

Folkpartiet står bakom EU och FN:s sanktioner mot Iran. Men den gröna rörelsen behöver stödjas från omvärlden. Vi ska kunna använda biståndspengar för att stödja kurdiska och andra grupper som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi stödjer arbetet med de grundläggande mänskliga rättigheter och vill se nolltolerans mot hedersvåld och kvinnoförtryck. Kraven behöver öka på Syrien för att ge kurderna i landet medborgarskap.

Idag har vi honörskonsolat i Erbil/Hewler i Kurdistan i Irak, detta har
aldrig intträffat tidigare. Folkpartiet vill göra det till en permanent och
riktig konsulat.

Kändisar ber svenska folket att rösta - men inte på Sverigedemokraterna

Läste på resumé.se om filmen som är gjord av Berghs reklamskola. Syftet är att få soffliggare att rösta för att se till att SD hålls utanför Riksdagen. Filmen är gjord på uppdrag av Folkbildningsförbundet och tio studieförbund som har dragit igång kampanjen "Typiskt svenskt".

Se mer om uppropet och fler filmer på www.typisktsvenskt.se

Angeläget om datalagringsdirektivet

I valrörelsen lyser integritetsfrågorna nästan helt med sin frånvaro.
Läs Camilla Lindbergs och Carl Johan Rehbinders angelägna artikel i SvD om datalagringsdirektivet. Ett EU-direktiv som flera tunga remissinstanser kritiserar. Det var Socialdemokraterna som drev igenom datalagringsdirektivet i EU, med Thomas Bodström som en av arkitekterna. Och det var bland annat detta som gjorde att Oscar Swartz myntade begreppet Bodströmsamhället.

Dataskyddsgruppen inom EU var starkt kritisk mot EU-kommissionens förslag att lagra uppgifter om telefon- och Internettrafik. Gruppen ansåg att förslaget inkräktar på den absoluta, grundläggande rätten till förtrolig korrespondens. Ändock röstades direktivet igenom.

Lärlingsutbildningar - attraktiva för företagarna

För någon vecka sen hade Jan Björklund och jag en artikel i VLT om de satsningar som Folkpartiet liberalerna vill se för att få fler lärlingsutbildningar och särskilda lärlingsanställningar.

Ett starkt skäl är givetvis att unga som är praktiskt lagda ska få en möjlighet att utbilda sig nära ett företag och därmed både få en bra utbildning och en anknytning till företag för att lättare kunna få ett arbete när utbildningen är slut.

Ett skäl som jag tycker är lika viktigt är att många företag har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Organisationen Företagarna visar i en rapport att intresset hos de mindre företagen är stort och 47 % av landets företagare är beredda att ta emot lärlingar. Företagarna ser mycket positivt på den försöksverksamhet med lärlingsutbildningar som Alliansen startade hösten 2008. Och menar att vårt permanentande av försöksverksamheten, när den nya gymnasieskolan startar nästa höst, är en efterfrågad reform. Framför allt av de mindre företagen inom tjänstesektorn (ni vet de där som alla säger är de företag som ska stå för många av de nya arbetena i framtiden) som har svårt att få tillgång till arbetskraft med rätt kvalifikationer.

Här kampanjar jag för lärlingsutbildningar.

Fler bloggar och artiklar om lärlingsutbildningar: Lotta Edholm, Hans Åberg, Vilhelm Hanzén, Isabel Sommerfeld, Maria Weimer i Arbetarbladet, Henrik Brors i DN, Anders Orrenius i Riksdag och Departement,

måndag 13 september 2010

Om du inte är en rasist - rösta då inte på rasister

Jag kan inte påstå att jag träffar på många som säger att de tänker rösta på Sverigedemokraterna. Men det har hänt några gånger de senaste veckorna.

Ofta börjar dessa samtal med "Inte för att jag är rasist, men...".
Det finns många argument och infallsvinklar kring varför ingen bör rösta på SD. Till syvende och sist för mig som liberal handlar det helt enkelt om att den som inte själv är rasist, inte har någon anledning att rösta på rasister.
Svårare än så är det inte. Och det är ett argument som ofta får gehör.

Folkpartiet liberalerna kommer inte att samarbeta med Sverigedemokraterna.
"Vi kommer inte att samarbeta med dem. Punkt slut." Sa Jan Björklund i en radiodebatt häromdagen - läs om uttalandet på dn.se


Läs gärna Expressens ledare om att Jimmie Åkesson är en farlig man.


Liberaler som bloggat om Sverigedemokraterna: Seved Monke, Peter Kjällkvist, Adam Cwejman, Mark Klamberg,

lördag 11 september 2010

Förnyelsebar energi

En enig Riksdag har beslutat att Sverige till år 2020 ska öka andelen förnyelsebar energi till 49 %. Beslutet togs efter förhandlingar inom EU. EU beslutade samtidig att länderna som ingår i unionen ska öka andelen förnybar energi till 20 %.

Magazin24.se vill ge väljarna möjlighet att utifrån deras ansvar för miljön välja representanter till riksdagen. Därför har Magzine24 bett riksdagskandidaterna i Västmanland tala om hur vi tänker arbeta för att nå och kanske överträffa målet.
Som förnybara källor räknas enligt EU:s direktiv
•Vind, sol vatten, biomassa & biogas
•Värme från luft, vatten & jord

Läs mitt (och Folkpartiet liberalernas) svar här.
Tilläggas kan att jag ser positivt på förnybar energiutvinning från småskaliga vattenkraftverk.

fredag 10 september 2010

Fredagsmys med Barnombudet om Barnkonventionen som svensk lag

Är med på Fredagsmys hos Västerås eminenta Barnombud Sara Holm Stålhand.

Och det handlar, så klart, om att göra Barnkonventionen till svensk lag.
Här är myset.

Och här är min kampanjsajt där det går att läsa mer om varför detta är viktigt för att stärka barnens rättigheter. Det finns mer information på en tidigare blogg. Och här är en till.

Kryssa rätt i riksdagsvalet med Företagarnas Kandidatguide

I somras gjorde organisationen Företagarna sin ranking av mest aktivt företagsvänliga riksdagsledamot. Bland Alliansens ledamöter var vi 4 folkpartister bland topp 5; Hans Backman, jag, Karin Pilsäter och Tina Acketoft. Så här skrev Företagarna då:
"I årets granskning är det Folkpartiet som tar hem segern och fullkomligt
dominerar topplaceringarna bland regeringspartiernas kandidater. På första, andra, tredje och fjärde plats i årets undersökning återfinns folkpartister."

Här är en länk till vårt näringspolitiska program "Ett Sverige fyllt av entreprenörskap och företag".

Företagarna har också gjort en undersökning om vilka som är de mest företagarvänliga riksdagskandidaterna i varje län. Vem är mest företagarvänlig och beredd att genomföra de reformer och förändringar som skulle ge Sveriges företagare viljan och möjligheten att växa och skapa nya jobb? Resultatet presenteras i Kandidatguiden. I den kan väljarna se hur riksdagskandidaternas uppfattning stämmer med Sveriges småföretagare.

Jag fick 5 stjärnor och så här står det:

Agneta Berliner, riksdagsledamot, Västerås, Folkpartiet
Valsedelplats: 1

Har du egen erfarenhet av företagande?
Ja

Hur ser du på följande åtgärder för att förbättra det allmänna företagsklimatet i Sverige?
Sverige bör satsa mer på forskning och utveckling. Instämmer helt

Entreprenörskap bör ha en större plats inom gymnasieskolans program. Instämmer helt

Kunskapsöverföringen från universitet till näringsliv bör utökas. Instämmer helt

Det behövs ökade statliga investeringar i infrastruktur och förbättrade kommunikationer. Instämmer helt

Skattetrycket bör sänkas. Instämmer helt

Effektivt fungerande marknader är viktiga för företagandet. Hur ser du på följande åtgärder för att öka svenska småföretags möjligheter att konkurrera?
Den konkurrensutsatta delen av Sveriges offentliga sektor bör öka. Instämmer helt

Sverige bör införa Euron som valuta. Instämmer helt

Sverige bör driva på för att tjänstedirektivet, som ska möjliggöra en inre marknad för tjänster inom EU, utökas till fler sektorer t ex hälso- och sjukvårdssektorn. Instämmer helt

Kommuner ska inte konkurrera med privata företag inom verksamheter som ligger utanför kommunernas kompetensområde. Instämmer helt

Konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och möjligheter att attrahera kapital är viktigt för svenska företag Hur ser du på följande åtgärder för att öka svenska småföretags möjligheter att konkurrera?

Arbetsgivaravgiften och egenavgiften för egenföretagare bör sänkas. Instämmer helt

Ett riskkapitalavdrag bör införas. Instämmer helt

Bolagsskatten bör sänkas. Instämmer helt

Företagens administrativa kostnader bör sänkas. Instämmer helt

Det bör räcka att ett företag lämnar in en uppgift en gång, och till ett ställe. Instämmer helt

Förslaget om slopad revisionsplikt för mindre aktiebolag bör utvidgas. Instämmer helt

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar bör avskaffas. Instämmer i huvudsak

Skatten på utdelningar och räntor bör sänkas. Instämmer i huvudsak

Fungerande trygghetssystem är viktigt även för företagare. Hur ser du på följande åtgärder för att göra det mer attraktivt att bli företagare?
Det ska vara möjligt för företagare att välja upp till 365 dagars karens i sjukförsäkringen mot sänkt sjukförsäkringsavgift. Instämmer helt

Den som väljer att bli företagare ska under tre år ha samma sjukpenninggrundande inkomst som man hade innan man startade företaget Instämmer helt

Hur ser du på följande åtgärder för att modernisera den svenska arbetsmarknaden?

Enskilda företagare ska inte, oavsett villkor, bli tvingade att underteckna kollektivavtal. Instämmer helt

Fackets vetorätt vid entreprenader bör avskaffas. Instämmer helt

Turordningsreglerna i Lagen om Anställningsskydd (LAS) bör slopas helt för de minsta företagen (max 10 anställda). Instämmer helt

Fackets rätt till sympatiåtgärder bör avskaffas. Instämmer helt

Arbetsförmedlingen bör konkurrensutsättas av privata alternativ. Instämmer helt

Inför en lärlingsutbildning för att matcha företagens behov av lämplig kompetens. Instämmer helt

Vad har du gjort för att driva företagarfrågor?
* Medverkat i ett antal riksdagsbeslut som t ex borttaget sjuklöneansvar 3:e sjukveckan, sänkt arbetsgivaravgift och sänkt bolagsskatt.
* Väckt riksdagsmotioner och skriftliga frågor.
* Arbetat fram konkreta förslag i Folkpartiets tre strategiska arbetsgrupper om arbetsmarknad, entreprenörskap och utbildning.
* Är mentor i ALMIs "Mentor Eget Företag".
* Var Folkpartiets representant i referensgruppen till regeringens utredning om företagarnas trygghetssystem.
* Jurymedlem i Ung Företagsamhet.
* Arrangerat seminarier och diskussioner.
* Skrivit debattartiklar.
* Deltagit i debatter om innovation, entreprenörskap, företagande och tillväxt.
* Bjudit in till företagarträffar i riksdagen och på hemmaplan.
* Gjort företagsbesök.
* Medlem i SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och i SPN (Sällskapet Politik & Näringsliv).

Om du blir invald i riksdagen i valet den 19 september 2010, vilka är de tre viktigaste frågorna du kommer att driva?
* Riskkapitalavdrag
* Sänkta arbetsgivaravgifter
* Moderniserad arbetsrätt

Var du riksdagsledamot under mandatperioden 2006-2010?Ja

Vilka tre initiativ som du tagit i egenskap av riksdagsledamot tycker du har varit mest företagsvänliga?
* Medverkan i riksdagsbeslutet om RUT-avdrag
* Motioner om modernisering av arbetsrätten; t ex LAS turordningsregler, fackets vetorätt mot underentreprenörer och proportionalitet i konflikträtten
* En särskild anställningsform för lärlingar

Här är länken till Kandidatguiden för den som vill gå in och checka hur företagarvänlig andra riksdagskandidater är.

onsdag 8 september 2010

Liberala Kvinnor Västmanlands Ljusmanifestation för våldtäktsoffer

Ikväll har Liberala Kvinnor Västmanland haft sin årliga Ljusmanifestation för att uppmärksamma våldet mot kvinnor och ge stöd åt våldtäktsoffer.

Amnesty har Stoppa våldet mot kvinnor som ett prioriterat område och Lise Bergh, Amnestys svenska generalsekreterare, var kvällens huvudtalare.

Att bli våldtagen beskrivs ibland som att bli fråntagen en del av ens själ.
En bit av personligheten mördas. Förra året var det 158 medmänniskor i Västmanland som anmälde att de våldtagits. 158 människor som miste en del av sitt innersta. Av dessa 158 människor var 80 barn under 18 år.

Mörkertalet är stort och i verkligheten är det betydligt fler kvinnor, barn och även män som varje år utsätts för våldtäkt. Brottsförebyggande rådet menar att mindre än 30 % av alla våldtäkter faktiskt anmäls. Enligt BRÅ:s senaste Nationella Trygghetsundersökning kan 25.000 våldtäkter ha ägt rum i Sverige år 2007.

De flesta anmälda våldtäkter läggs ner i ett tidigt skede av utredningen. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks. Våldtäktsoffrets möjlighet att få rättvisa beror i mycket hög utsträckning på förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar möjligheten till konkreta förbättringar.

Amnesty föreslår en systematisk insamling av information om samtliga våldtäktsutredningar som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal. Skälen till dessa beslut ska analyseras och utredningskvaliteten bedömas. Detta är ett krav som jag anammade för ett par år sedan och har drivit sedan dess - både inom Folkpartiet liberalerna och i riksdagsarbetet. Folkpartiet och Liberala Kvinnor står nu bakom förslaget att inrätta en nationell granskningskommission som förbättrar rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden. Vi vill också att alla förundersökningsledare ska vara skyldiga att begära målsägarbiträde redan under förundersökningen.

Sexuella övergrepp är ett brott som sätter djupa spår och är förknippat med mycket skuld och skam. Bara vid en klassisk överfallsvåldtäkt betraktas offret som utan skuld. Men de fallen är få. Det vanliga är att offer och förövare känner varandra sedan tidigare. Många är vi kvinnor som under årens lopp anammat strategier för hur man ska klara den sista sträckan från taxi/buss/bil och in i porten, alltifrån nyckelknippor, överfallsalarm till att låtsasprata i mobiltelefon. Detta trots att kvinnan i majoriteten av fallen redan är bekant med sin förövare. Dessa fall är lika avskyvärda och behöver i lika hög grad lyftas fram i debatten.

Att vara rädd är den ultimata överträdelsen mot en människas frihet och självständighet. Många kvinnor i Sverige lever i ständig rädsla. Även i sina egna hem. Ett nej är inte förhandlingsbart. Berusningsgrad eller val av kläder kan aldrig rättfärdiga en våldtäkt. Och kvinnor ska inte behöva förhandla med sin rörelsefrihet. Rätten att bestämma över sin kropp och över sin sexualitet är en grundläggande mänsklig rättighet.

Våldtäkt är ett av de mest kränkande brotten en människa kan utsättas för. För rättsväsendet är våldtäkt ett av de mest prioriterade brotten att bekämpa. Därför är det av stor vikt att det finns vederhäftig och samlad kunskap om hur rättsväsendet fungerar när det gäller våldtäkter. Kunskap som kan förbättra rättsväsendets framtida hantering av ärenden. Vi behöver en granskningskommission.

Ikväll tände vi 80 ljus. Ett ljus för varje våldtagen i Västerås förra året som orkat anmäla brottet. 40 vita ljus för de vuxna. 40 röda ljus för barn under 18 år. Varje ljus är också en påminnelse om alla dem som inte orkat, vågat eller av andra skäl inte anmält sina förövare.

800 lärlingsplatser för att minska ungdomsarbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten är en av Sveriges största utmaningar. För att möta den vill vi göra en historiskt stor satsning på lärlingsplatser i gymnasiet. 30.000 ungdomar ska få chansen att påbörja en lärlingsutbildning 2011-2014, om det finns företag och skolor som kan erbjuda lärlingsplatser av hög kvalitet. Av dessa platser beräknar vi att cirka 800 hamnar i Västmanland. Dessutom ska en särskild lärlingsprovanställning införas för ungdomar under 23 år.

Läs mer om vad utbildningsminister Jan Björklund och jag idag skriver i VLT om lärlingsutbildningar och lärlingsanställningar.

Nya röster - Ungas tankar om drömmar

Skolbesök och olika träffar med ungdomar och ungdomsorganisationer har stått högt på min agenda sedan jag engagerade mig politiskt. Att få impulser, idéer och input från barn och unga är bland det bästa och roligaste som finns i politiken. Tycker jag.

I våras tog jag initiativ till lite mer organiserade men ändå informella diskussioner med unga. "Nya röster - Unga tankar om Sverige". De första träffarna handlade om hur unga mår och om våld.

Nu har vi haft en träff om ett mer positivt ämne; Ungas tankar om drömmar. En person med drömmar och visioner - och energin att förverkliga dem - är
Mikael Genberg . Mikael var bussig nog att låta oss träffas i hans ateljé och berätta om sin dröm - att sätta ett rött hus med vita knutar på månen. House on the Moon.
"Om en liten människa från en liten industristad i den kalla norden kan involvera tillräcklighet många människor som tillsammans inser möjligheterna att förverkliga en sådan långsökt idé, ja då måste väl ändå allt vara möjligt."

Samtalet böljade verkligen.

* Om att ta tillvara slumpen.
* Om att det är härligt att dela sin dröm med andra. Men att man kanske inte alltid vill berätta om sina drömmar. Att det skapar förväntningar på att de ska uppfyllas. Och hur känns det då om man misslyckas.
* Om att det är vägen och inte målet som är värt något.
* Drömmen om drömbilen.
* Drömmen om pengar. Om den stora plånboken. Eller kanske det som kan köpas för pengar.
* Diskussioner om ifall pengar verkligen fungerar som målbild.
* Tankar om att pengar kan skapa trygghet och underlätta att förverkliga drömmar. Men att pengar inte köper lycka.
* Drömmen om att renovera.
* Om det perfekta jobbet.
* Drömmen om att förändra.
* Drömmen om att hjälpa djur.
* Längtan.
* Tanken att det kanske är drömmen som kan vara drömmen.
* Att det är misstagen på vägen som man lär sig av.
* Och skillnaderna mellan mål och drömmar. Kanske är drömmar abstrakta och mål konkreta.
* Om att för vissa barn är drömmen att få gå i skolan. Medan andra barn och unga tar det så självklart att det är ett tvång.
* Om kompetens. Visioner. Och mod.
* Drömmen om att segla jorden runt.
* Drömmen om Barnafrid och om ett samhälle som är gott för alla barn.

Om att allas våra drömmar kan uppfyllas om vi har modet och viljan att uppfylla dem.

tisdag 7 september 2010

Mer kapital, kompetens och konkurrens, mindre krångel

Skriver tillsammans med mina riksdagskollegor Carl B Hamilton och Liselott Hagberg i senaste numret av Företagarförbundets tidning Fria Företagare:

FP: Mer kapital, kompetens och konkurrens, mindre krångel
De flesta företagare vill växa. Huvudansvaret är ditt som företagare, men det finns också en hel del vi politiker kan göra för att underlätta dina möjligheter.
Tid och kraft att växa
Tid kan frigöras genom att förenkla krångliga regler. Det ska vara lätt att få svar på sina frågor, och ingen ska behöva lämna in samma uppgifter till myndigheter mer än en gång. Folkpartiet och Alliansen har redan tagit bort revisionsplikten för mindre företag. Under nästa mandatperiod vill vi i Folkpartiet slopa revisionsplikten för fler företag.
Ett skatteparadis för kapital och kompetens
Sverige har världens högsta marginalskatter på arbete och har även höga kapitalskatter i ett internationellt perspektiv. Folkpartiet vill, att ingen ska behöva betala mer än femtio procent av en inkomstökning i skatt. Det kan ställas mot oppositionens löfte om att ytterligare höja marginalskatten. Folkpartiets ambition är också, att kapitalskatterna på sikt måste justeras ned. Under nästa mandatperiod vill vi även genomföra ett antal viktiga skatteförändringar. Att göra sin första anställning är ett för de flesta företag stort steg. Därför vill vi reducera arbetsgivaravgiften med 10 procent för de första 300 000 kronorna i lönesumma. Vi vill också införa skatteincitament för små och medelstora företag att investera mer i forskning och utveckling, en så kallad FoU-rabatt. I flera andra länder, bland andra Storbritannien, Kanada och Frankrike,finns redan sådana stödsystem. Vi vill också stimulera fler personer att satsa sitt privata kapital i nya idéer och företag, genom att införa ett riskkapitalavdrag samt göra det möjligt att skjuta upp reavinstbeskattningen, om man återinvesterar sin vinst från företagsförsäljning i ett svenskt tillväxtföretag.
Lagar och regler för stärkt konkurrens
Det ska vara enkelt att starta företag, oavsett vilken bransch man ger sig in i. Krångliga regler och onödigt stora upphandlingar är därtill exempel på hinder för en stark och sund konkurrens. Konkurrens ska ske på lika villkor, och ingen ska behöva få sina kunder snodda av företagare, som inte betalar skatt, eller av den offentliga sektorn. Det måste också bli lättare att delta i och vinna offentliga upphandlingar. Alla kommuner bör tillämpa lagen om valfrihet (LOV) i exempelvis äldreomsorgen.
Framtiden börjar i klassrummen
Ett område där den förda politiken är avgörande är skolan. Ut med flumskolan – in med kunskap och ordning. Inte bara högteknologiska företag på jakt efter spetskunskap drar fördel av en hög kvalitet i skolan. För småföretag är varje person viktig. Därför vill vi satsa på ökad kvalitet hela vägen från grundskola till forskning, liksom ökade möjligheter till praktik, yrkesutbildning och lärlingsanställning.
Trovärdighet
Folkpartiet liberalerna har tillsammans med de andra allianspartierna genomdrivit viktiga förenklande reformer. Bland annat har skatter och arbetsgivaravgifter sänkts, regelkrånglet minskat och system med lärlingar och lärlingsutbildning införts och kommer att utvidgas ytterligare. Tidigare monopolmarknader har öppnats upp, och svarta jobb blivit vita genom bl.a. ROT och RUT. Det har blivit lättare att anställa. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att skapa ett företagsklimat i världsklass.
Vi jobbar vidare på det!

CARL B HAMILTON
Stockholm,ORDF. NÄRINGSUTSKOTTET
LISELOTT HAGBERG,
Sörmland,NÄRINGSUTSKOTTET
AGNETA BERLINER,Västerås, SKATTEUTSKOTTET
Samtliga är riksdagsledamöter (FP)

Artikeln finns på sidan 35 i nr 4/10 av Fria Företagare.

söndag 5 september 2010

Kärnkraft behövs för industrin, som behövs för jobben

Nästan hälften av all Sveriges el kommer från kärnkraften. Vi ska fortsätta satsa på alternativa energikällor, men vi behöver verkligen kärnkraften inom överskådlig tid. Och eftersom reaktorerna behöver bytas ut så är det dags att sätta fart med planeringen av nästa generation svensk kärnkraft nu.

Utan ett starkt näringsliv skapas inte ­tillräck­liga resurser för att finansiera vår välfärd. Det pratas mycket om jobben i valrörelsen men oftast utan den koppling som borde vara självklar; det är de privata ­före­tagen lägger grunden för välfärden. Utan dem har vi varken jobb eller skattintäkter för att finansiera vård, skola och omsorg.

Traditionellt har Sverige under lång tid drivit en framsynt ­industri­politik. Under 1960- och 70-talen byggdes den koldioxidfria ­elpro­duktionen ut och bidrog till att svensk ­industri kunde växa sig stark och bli världsledande på energi­effektivisering.

För industrin är energi- och ­transport­politiken avgörande för konkurrenskraften. Vänsteroppositionens förslag om att införa en kilometerskatt för tunga transporter slår hårt mot de människor och företag som lever och ­verkar i glesbygden.

Om industrin ska kunna investera så behövs el till konkurrenskraftiga priser. Kärnkraft och vattenkraft är de enda tillgängliga teknikerna för att ­skapa energi till rimliga kostnader utan att bidra till växthuseffekten. Därför var det så viktigt för industrin att vi i Riksdagen i våras fattade ett beslut som möjliggör att Sveriges tio gamla kärnkraftsreaktorer kan ersättas av lika många nya, säkrare och effektivare, när de gamla tas ur drift.

Effektiva transportlösningar och trygg tillgång till koldioxidfri el till konkurrenskraftiga priser är överlevnadsfrågor för svensk industris konkurrenskraft. Och därmed jobben. Inte minst i Västmanland.

Folkpartiledare Jan Björklund och Carl B Hamilton (också folkpartist och ordförande i Riksdagens Näringsutskott) skrev i gårdagens Dagens Industri att Pappers kongress (som pågår just nu) måste pressa Mona Sahlin på ett besked om hur socialdemokraterna ska ta ansvar för jobben och den svenska pappersindustrins framtid. I scenariot med vänsteroppositionens politik har 55 % av kärnkraftskapaciteten lagts ner om några decennier och inga nya reaktorer har byggts. Med Alliansens energipolitik har en nedlagd reaktor ersatts av en ny modern. Jag lyckas inte hitta någon länk till artikeln men klipper in hela nederst i bloggen.

Och i dagens DN skriver Jan Björklund tillsammans med forskningsminister Tobias Krantz tillsammans med EON Nordics VD Jonas Abrahamsson att de vill att ca 1.000 nya civilingenjörer med inriktning på kärnkraftsteknik ska utbildas.


Det kanske börjar bli dags för det ett Energiforsknings Centrum i Västerås, som jag arbetar för.

Fler liberaler som bloggat om kärnkraften: Per Altenberg, Rasmus Jonlund, Maria Weimer, Mathias Sundin, Eva Flyborg,
...........................................................................................
FRÅN CARL B HAMILTONS UTMÄRKTA NYHETSBREV HAMILTONS BLANDNING


Kan vi lita på att Mona Sahlin idag talar osanning om sin energipolitik på Pappers kongress?
Just nu pågår fackförbundet Pappers kongress i Norrköping. Idag lördag talar Mona Sahlin till kongressen. Därifrån måste ett tydligt budskap sändas tillbaka till Mona Sahlin: Socialdemokraterna måste ta ansvar för jobben och den svenska pappersindustrins framtid.

(Artikel av Jan Björklund, partiledare FP, och Carl B Hamilton, ordförande i riksdagens näringsutskott FP. En komprimerad version av texten publiceras i Dagens Industri lördagen den 4 september 2010).

Sveriges pappers- och massa industri är världens fjärde största exportör av massa och papper. Totalt arbetar ca 23 000 personer i sektorn. Den är också mycket energiintensiv och står för ca 40 procent av svensk industris totala elanvändning.

Fackförbundet Pappers anger själv att de ser prisutvecklingen på råvara och el de kommande åren som ödesfrågor för branschen. Pappersindustrin är för sin överlevnad i Sverige helt beroende av stabil tillförsel av el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

De svenska kärnkraftsreaktorerna står ett normalår för nära hälften av Sveriges elproduktion. Vid ingången av 2020-talet inträffar något närmast dramatiskt för svensk energiförsörjning - då måste nuvarande tio kärnkraftverk att börja stängas av åldersskäl

Det finska konsultbolaget Pöyry har analyserat vad vänsterpartiernas respektive Alliansens energipolitik skulle innebära för de svenska elpriserna år 2030. I scenariot med vänsterpartiernas politik har 55 procent av kärnkraftskapaciteten lagts ner och inga nya reaktorer har byggts. Med Alliansens energipolitik har en reaktor som lagts ned ersatts med en ny modern reaktor.

Slutsatserna är inte överraskande. Eftersom utbudet av el minskar stiger elpriserna, i Pöyrys analys med drygt 20 procent. Utsläppen av koldioxid blir fyra miljoner ton större med vänsterpartiernas energipolitik eftersom Sverige i deras alternativ i högre grad kommer att behöva använda fossila bränslen.

En sådan prisökning blir dödsstöten för pappersindustrin. Utflyttad elintensiv industri minskar visserligen Sveriges koldioxidutsläpp, men inte utsläppen på jordklotet. Företagen flyttar till länder med billigare fossilbaserad elproduktion och lägre klimatkrav än i Sverige. Då ökar istället de globala utsläppen. Vänsterpartiernas politik är alltså dålig både för klimatet och för de svenska jobben.

Pappers själva är medvetna om dessa konsekvenser. Förbundets ekonom Christer Larsson kritiserar i LO-tidningen (2/7 2010) Miljöpartiet politik. Larsson påpekar att den leder till högre transportkostnader (kilometerskatten), högre elpriser (nedlagd kärnkraft) och högre råvarupriser (ökat uttag av konkurrerande biobränsle ur skogen) vilket tvingar industrin att lägga ned i Sverige och flytta utomlands.

Det stora problemet för svensk basindustri är att Socialdemokraterna låtit Miljöpartiets linje bli gemensam rödgrön politik. Det hotar att leda till en nationell katastrof för stora delar av svensk industri och näringsliv.